Slopad bolagsskatt -
analys och konsekvenser
Författare: Erik Norrman och Niclas Virin
De senaste åren har en internationell trend varit att sänka bolagsskatten. Denna bok går igenom bl.a. juridiska och ekonomiska problem med denna beskattning. De juridiska och praktiska problemen med bolagsbeskattningen - inte minst på internationell nivå - är ytterst svårbemästrade samtidigt som beskattningsformen förefaller onödig och motverkar en ändamålsenllig kapitaluppbyggnad. Boken beskriver företags-beskattningens konsekvenser och analyserar utifrån den senaste forskningen samhällsekonomiska effekter av slopad eller kraftigt reducerad bolagsskatt.
Se här vad Second opinion skriver
Läs mer om boken, och beställ den här.
Välkommen till min hemsida. Här presenterar jag nyheter inom beskattningsområdet; huvudsakligen företagsbeskattning och kapitalbeskattning. Under rubriken Dokument finns det artiklar som jag skrivit i olika sammanhang. Där finns också ett urval kommentarer till domar i Regeringsrätten. Slutligen finns där en sammanställning av senare års lagstiftning med länkar till propositioner, utskottsbetänkanden och lagtext. Jag tar gärna emot synpunkter och önskemål om vad som bör finnas på hemsidan.
Ceterum censeo tributum limitata turmae esse delendum
Min blogg finns tillgänglig på adressen http://niclasvirin.blogspot.com/.
Det finns flera inlägg att läsa, bland annat dessa:
Gåvor och beskattning
Drömläge för sänkt bolagsskatt
Svartjobb och skattekontroll
Kom gärna förbi, läs och kommentera mina blogginlägg.
Det är bra om vi får en aktiv diskussion i dessa frågor.
För er som kan läsa estniska finns det en presentation av mig i den estniska skattetidskriften MAKSUMAKSJA 2006 NR 5 http://www.maksumaksjad.ee/modules/smartsection/item.php?itemid=302/"
ÖPPEN UTFRÅGNING OM MERVÄRDESSKATTENS FRAMTID
Skatteutskottet torsdagen den 31 mars 2011
Mitt anförande
Jag heter Niclas Virin och har ett förflutet i skattevärlden – på Riksskatteverket, Handelsbanken, i Skatterättsnämnden m.m. Jag har en del funderingar med utgångspunkt i tankarna på omvänd moms.
Omvänd moms betyder att den som säljer inte debiterar någon moms i sin faktura. Den som köper tar upp som utgående moms den moms som säljaren inte behövde redovisa, samtidigt som man drar av exakt samma moms som ingående moms för den moms man inte har betalat. Netto betyder detta att det mellan byggföretag, i vårt svenska fall, inte debiteras någon moms, inte betalas någon moms och inte redovisas någon moms. Det är naturligtvis bra, men det är ett ovanligt komplicerat sätt att uppnå att moms inte betalas mellan momspliktiga företag.
När momsen infördes avlöste den ett hopplöst OMS-system som vi som var med och taxerade då fick kämpa med. Då skulle man nämligen avgöra om ett företag köpte för återförsäljning eller för investering, vilket var en omöjlig bedömning att göra både praktiskt, teoretiskt och ekonomiskt – på alla sätt. Då kom momsen, och den hälsades med stor glädje. Den var elegant, ekonomiskt perfekt och skapade inte kumulativa effekter. Den var till och med självkontrollerande, påstod man. Det var en mycket effektiv och bra skatt.
Den fungerade på detta sätt bland annat därför att den innehöll väldigt många undantag. Numera har momsen nästan inga undantag. Det är bara banker, försäkringsföretag och fastigheter – men även fastigheter kan ju få vara med i systemet ifall de vill. Nu behövs inte detta enormt komplicerade redovisningssystem av praktiska, pedagogiska eller andra skäl. Som vi hörde i början betalas alltså ungefär 300 miljarder i moms. Detta belopp redovisas in av dem som säljer till konsument, det vill säga de som säljer till en köpare som inte är momsregistrerad.
Alla andra redovisningar avser försäljningar som görs till köpare som har avdragsrätt för ingående moms. Den totala redovisade utgående momssumman utgör alltså kanske tio, femton eller tjugo gånger så mycket som dessa 300 miljarder, samtidigt som exakt samma belopp dras av som ingående moms av andra företag.
Det innebär en gigantisk cirkulation av pengar som skapar otroliga möjligheter för fel, avsiktliga och oavsiktliga, för brott och annat. Företag som har en negativ deklaration är inget anmärkningsvärt, för det kan vara ett företag som gör stora investeringar. De ska få tillbaka moms med skyndsamhet från statsverket, vilket gör att det här är en stor källa till fuskmöjligheter. Det ställer stora krav på kreditväsendet att bara cirkulera de här pengarna runt om som inte gör någon praktisk nytta alls.
Mitt förslag är att på samma sätt som med den omvända momsen införa en mycket enklare moms, nämligen ingen moms alls mellan momspliktiga. De företag som kan uppvisa att de är registrerade, kanske har någon form av momscertifikat som Skatteverket utfärdar – redan nu har alla företag en momsregistrering – sådana köpare borde inte behöva faktureras moms av säljarna. Då skulle man slippa en gigantisk penningcirkulation och ett gigantiskt riskmoment och få en otrolig förenkling. De här 300 miljarderna kan man bryta upp i fakturor. Detta är en transaktionsskatt. Varje enskild transaktion ska bedömas, vilket är ett problem för företagen. De ska avgöra i stunden: Är det här en skattepliktig transaktion? Vilken skattesats gäller för det här?
Det finns massor med rättsliga problem som jag inte kan in på här förstås.
Man uppnår samma effekt som med den omvända momsen, men det blir betydligt enklare, genom att helt enkelt ta bort moms mellan momspliktiga.
Resten av förhandlingarna finns här.
KONCERNBIDRAG TILL EU-BOLAG
För en tid sedan (den 11 mars 2009) kom det tio domar från Regeringsrätten i förhandsbeskedsärenden om koncernbidrag till utländska företag. Eftersom samtliga mottagarföretag var hemmahörande inom EU, förelåg oklarhet om de svenska reglerna - som för avdragsrätt förutsätter att mottagarföretagen är svenska - strider mot EU-rätten. I mycket korta drag blev utgången att endast bidrag till dotterföretag är avdragsgilla och endast om alla andra möjligheter till tillgodogörande av dotterföretagets underskott har uttömts och möjligheter att återvinna förlusterna genom framtida vinster är obefintliga, t.ex. genom att bolagets likviderats.
Domarna var mycket efterlängtade av marknaden, eftersom en betydande osäkerhet om skattevillkoren för internationellt verksamma företag därmed kunde skingras. I några fall var bedömningen positiv för företagen, t.ex. för Eniro som fick avdrag för sina förluster i Tyskland. Värdet av skatteunderskottet uppgår enligt SvD till cirka 475 miljoner kronor, vilket torde motsvara ett förlustbelopp på 1,7 miljarder kronor. Aktien steg med 25,6 procent på en nästan stillastående börs. Eniro kommer därmed inte att betala någon skatt i Sverige under de kommande åren.
Det basuneras ut i media att domen i Regeringsrätten gör att statskassan kan gå miste om miljarder i skatteintäkter från stora svenska bolag. Finansminster Anders Borg blev enligt uppgifter i pressen mycket upprörd och ser rött och anser att sista ordet ännu inte är sagt. "Det är inte någon idé att man ute på revisionsbyråer och skatterådgivare börjar hitta på massa trixiga upplägg, för vi kommer att titta igenom dem och vi kommer att se till att regelverket är sådant att vi kan säkra våra skatteintäkter", säger Anders Borg till Ekot.
Stopp, tänk efter en smula!
Koncernbidrag inom Sverige är tillåtna. Avdrag och inkomst uppkommer i samma skattejurisdiktion. Koncernen beskattas - som tänkt är - med 26,3 procent av vinsten. EU är tänkt att fungera som en gemensam skattejurisdiktion, men det har av nationella skäl inte kunnat fullföljas helt. I de nu avgjorda målen har detta ändå uppnåtts i de fall koncernbidraget gått till en förlust i ett dotterbolag som inte kunnat täckas på annat sätt, och som inte kunnat tillgodogöras på annat sätt än för förlusttäckningen. Mottagarbolagen har avvecklats. Beskattningen för det svenska företaget blir därför densamma som om det inkluderat dotterföretaget, dvs företaget beskattas för sin faktiska vinst - men inte mera.
Är detta något att uppröras över? Förlusten i det utländska dotterföretaget får ju på ett eller annat sätt bäras av moderbolaget. Det är klart att det svider i den fiskala tarmen att ett svenskt beskattningsunderlag försvinner genom att ett svenskt bolag får avdrag och Sverige inte kommer åt att beskatta bidraget hos det utländska mottagarbolaget. Men det innebär egentligen att Sverige annars skulle korpa åt sig högre skatt på ett svenskt företag bara för att dess förlust råkar ligga utomlands.
Då är det mer upprörande att företagen alls ska behöva betala skatt på vinsten. Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner hela problemet. Avkastningen på investeringar i Sverige ökar med 36 %.
Domarna innebär inte annat än att Sverige nu får anpassa sig till villkoren för medlemskapet i EU på skatteområdet. Det är ju bara bra för både företagen och unionens effektivitet. Anpassningen är dock inte större än att den endast avser koncernbidrag till utländska dotterbolag i EU-stater som lidit oåterkalleliga förluster och måst likvideras. Avdrag medges inte till utländska moder- eller systerbolag.
BESÖKARE
Antal besökare totalt:
Antal besökare denna månad:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag:
Antal besökare online:
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
