Logotype

 

Slopad bolagsskatt -
analys och konsekvenser

Författare: Erik Norrman och Niclas Virin

Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser











De senaste åren har en internationell trend varit att sänka bolagsskatten. Denna bok går igenom bl.a. juridiska och ekonomiska problem med denna beskattning. De juridiska och praktiska problemen med bolagsbeskattningen - inte minst på internationell nivå - är ytterst svårbemästrade samtidigt som beskattningsformen förefaller onödig och motverkar en ändamålsenllig kapitaluppbyggnad. Boken beskriver företags-beskattningens konsekvenser och analyserar utifrån den senaste forskningen samhällsekonomiska effekter av slopad eller kraftigt reducerad bolagsskatt.

Se här vad Second opinion skriver

Läs mer om boken, och beställ den här.

Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser


Det ekonomiska kretsloppet

 The Economic Circuit



Ovanstående bild återger på ett förenklat men för ändamålet tillräckligt sätt beskattningens roll och funktion i det ekonomiska kretsloppet.

Överst i figuren ligger Hushållen (H), underst Näringslivet (B) och i mitten Staten och Det offenliga (S). Hushållen förser Näringslivet med arbetskraft (L) och kapital (C) och får i ersättning inkomst i form av lön (W) och utdelning (D).

För sina inkomster betalar (P) hushållen för sina köp från näringslivet av varor (G) och tjänster (S).

På detta sätt sker ett kontinuerligt kretslopp av betalningar (medsols i bilden) och prestationer (motsols).

Det allmänna drar ur detta flöde in köpkraft genom att på olika ställen i kretsloppet kräva in skatter. Dels för egen del, dels för att förse den del av befolkningen som inte deltagit i produktionslivet - barn, studerande, sjuka, arbetslösa och gamla - med köpkraft. Den del av produktionsresultatet som inkomsttagarna därmed förhindras att förvärva för egen del kan därmed komma dessa övriga befolkningsgrupper till del.

Det allmänna kan ingripa med beskattning på många ställen i betalningsflödet.

Först och främst kan skatt tas ut på de inkomster (W och D) som företagen betalar till hushållen. Det kan göras på två sätt. Antingen genom att hushållen beskattas för sina inkomster (income taxes) eller genom att företagen beskattas för sina lönekostnader (payroll taxes). Ett betalningsflöde av i stort sett samma storlek kan också beskattas genom hushållens konsumtion. En generell skatt som Momsen (VAT) träffar så gott som hela konsumtionen.

Konsumtionen kan också beskattas med speciella konsumtions- och produktionsskatter (Goods taxes och Exise duties), t.ex. på sprit, tobak, bilar, drivmedel, CO2, energi osv. Till skillnad från tidigare nämnda skatter kan sådana skatter påverka hushållens och företagens beteende. I bland är detta avsikten, som t.ex. för att begränsa energikonsumtionen och utsläpp av skadliga ämnen. Med en tillräckligt hög skatt upphör aktiviteten och begränsningssyftet uppfylls. Å andra sidan inflyter det då inte heller några skatter. I många fall verkar skatterna att aldrig kunna bli för höga, utan beteendet fortsätter trots den förhöjda kostnaden. Folk röker och dricker och kör bil ändå.

Sen finns det skatter som inte har med samhällsberikande aktiviteter att göra. Inom husållssektorn kan skatt tas ut på händelser som t.ex. dödsfall eller gåvor (I och G). Skatter kan också tas ut på förmögenhetsvärden vid vissa tidpunkter, t.ex. förmögenhet och fastighetsinnehav (W och RE), och på transaktioner inom hushållssektorn, t.ex. vinster på aktie- och fastighetsförsäljningar (CG). Dessa skatter har inget direkt samband med produktionen utan är en form av beskattning av befintligt kapital (Capital tax) och är egentligen närmast konfiskatorisk.

Slutligen tas det också ut skatt inom företagssektorn på företagens vinster (Profit tax). Företagssektorn omfattar inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan egenföretagare och andra yrkesutövare. Den omfattar även verksamhet i offentlig regi i fastighetsförvaltning, produktion och distribution av energi, kommunikation, väghållning, sjukhus mm. I många fall är sådana aktiviteter dock befriade från inkomstskatt. Vinsterna i företagssektorn uppkommer successivt dels genom transaktioner inom näringslivet, dels när företagens produkter lämnar företagssektorn och förvärvas av hushållen. Denna vinst (Profit) är ett mått på den skapande verksamhet som företagen bedrivit, dvs. det mervärde de har skapat genom att på ett rationellt sätt utnyttja befintliga produktionsfaktorer (arbetskraft, kapital och naturtillgångar) till en kostnad som är lägre än vad hushållen är beredda att betala för de varor och tjänster som därvid producerats. I den mån vinsterna inte delas ut till aktieägarna ökar värdet av företagssektorn, och detta ökade värde (investering) ingår i den ekonomiska basen för den framtida produktionen.

Figuren illustrerar på ett slående sätt det befängda i att beskatta företagsvinsterna. Beskattningen medför endast att det belopp som annars skulle ökat produktiones kapitalbas eller betalats till hushållen och där beskattats blir mindre. Beskattningen är kontraproduktiv genom att den beskattar ett önskvärt beteende. Företag som gör förlust, dvs. fördärvar befinliga resurser, betalar däremot ingen skatt. Skatten blir med nödvändighet extremt komplicerad och därmed resurskrävande. Slutligen inbringar den mycket små inkomster till staten. Bolagsskatten motsvarar endast drygt 5 procent av samtliga skatter och avgifter till stat och kommun. Vill det sig illa blir det kanske inte ens det med anledning av stora företagförluster och fall i företagsvinster som uppstår under återkommande ekonomiska kriser.

Figuren visar också att det inte finns någon annan stor och uthållig skattebas än produktionsvärdet. Varje form av beskattning medför snedvridningar och effektivitetsförluster. Ett högt skattetryck måste därför förenas med en jämn fördelning av uttaget från olika punkter i ekonomin. De stora skattebaserna inkomstskatt, sociala avgifter och moms och andra konsumtionsskatter svarar för närmare 90 procent (566, 500 resp. 500 mdr kr) av de totala skatteinkomsterna till stat och kommum på 1.760 mdr kr (prognos för 2015 enligt prop. 2014/15:1 s. 361). Skatten på företagsvinster uppskattas till 94 mdr kr.




In every respect the burthen is hard on those who attack an almost universal opinion. They must be very fortunate well as unusually capable if they obtain a hearing at all. They have more difficulty in obtaining a trial, than any other litigants have in getting a verdict. If they do extort a hearing, they are subjected to a set of logical requirements totally different from those exacted from other people.
John Stuart Mill

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ | http://exitbolagsskatt.blogspot.com/
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin