Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

13 juli 2011

NYA DIREKTIV TILL FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN


Företagsskattekommittén har att ta ställning till fördelningen av företagsbeskattningen mellan bolagsskatt och ägarskatt. Den ska diskutera beskattningen av eget respektvie lånat kapital. Genom avdragsrätten för räntor anses lånefinansiering favoriserat framför egetkapitalfinansiering. Dessutom anses lånefinansiering erbjuda möjlighet till skatteflykt genom ränteavdrag, vilket påkallar en begränsning av avdragsrätten. Alternativt - eller rent av parallellt med inskränkning av ränteavdragsrätten - kan egetkapitalfinansiering göras förmånligare genom avdragsrätt för viss del av utdelning. Koncernbidragsreglerna och reglerna om underprisöverlåtelser fungerar dåligt i en internationell miljö, framför allt inom EU eftersom reglerna inte får förbehållas svenska företag. Skattestimulans till forskning och utveckling ska utredas. Avdragsrätten kan utvidgas; även om reglerna redan nu är tämligen generösa, har praxis intagit en snäv ställning till avdragsrätten. Ett annat sätt att öka avdragsrätten är att medge avdrag med mer än 100 procent av kostnaderna. Även sänkt beskattning av inkomster från forskning kan tänkas.

Förslag i linje med dessa direktiv kommer att innebära att ett redan otroligt komplicerat regelverk blir ännu mer komplicerat genom nya lättnadsregler, för att den negativa påverkan på företagen som en skatt på vinsten har ska lindras i syfte att uppnå ökat kapitalbestånd, ökade investeringar, höjd sysselsättning, produktivitet, BNP och välfärd.

Samtidigt finns det krav på att skärpa beskattningen genom att begränsa avdragsrätten för räntor och kanske avskaffa rätten till avsättning till periodiseringsfonder. Hur ska annars kravet på breddning av skattebasen kunna uppnås?

Resultatet kan inte bli annat än att kommittén måste föreslå ett system som i sig står i direkt motsats till normala ekonomisk-politiska önskemål. Som nämnts ovan markerar Regeringen att det är angeläget att företagssskattereglerna utformas så att de bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling, vilket i sin tur främjar BNP. Hur ska detta kunna ske med en skatt som tar en fjärdedel av den vinst varmed sådana effekter uppnås? Reglerna ska kompletteras dels med lättnader så att de inte ger de negativa effekter en skatt på bolagsvinst oundvikligen har, dels med restriktioner som verkar skatteskärpande.

Varför ska vi ha en skatt som har uppenbart skadliga effekter och sedan i viss utsträckning begränsa dessa effekter?

Jag föreslår att kommittén får tilläggsdirektiv att utreda varför vi alls ska ha en så komplicerad och rättsosäker skatt som bolagsskatten, och som ger obetydliga skatteinkomster. Utred och precisera vad är det för omständigheter som gör att den är nödvändig. De hittills offentligen framförda skälen saknar grund eller - vad gäller det av Jeffery Owens framförda politiska skälet - är omoraliskt.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin