Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Varför finns det en bolagsskatt? En skatt på bolagets vinster? Varför bestraffas det beteende som alla önskar premiera? En kostnadspost som stjäl 22 procent av avkastningen av investeringar i Sverige är bolagsskatten. Ett borttagande av bolagsskatten ökar således avkastningen av investeringar i Sverige med 28 procent.

Vilka skäl finns det för skäl för beskattning av bolagsvinster?

Inga på goda, rationella överväganden baserade skäl. Så gott som alla länder beskattar visserligen vinster. Men det är inget skäl, det är möjligen en förklaring. En annan förklaring kan vara att folk uppfattar bolagsvinster som inkomster jämförbara med hushållens inkomster. Beskattas hushållens inkomster av arbete (lön, pension mm) och kapital (räntor och aktieutdelningar) är det väl inte mer än rättvist att bolagen betalar skatt på sina inkomster.

Fel! Hushållens och bolagens inkomster är inte jämförbara. Hushållsinkomsterna är till för försörjning och upprätthållande av livhanken. För att även de (barn, sjuka, gamla mm) som inte haft något arbete (eller kapital) ska kunna leva, måste vi dela med oss till dem av våra inkomster - i reala termer låta dem få en del av det som vi arbetsföra (och sparare) slitit ihop. Det gör vi med beskattning, med inkomstskatt, sociala avgifter och moms. I en penningekonomi gör vi det genom att på olika sätt dirigera våra inkomster till dessa behövande. I en primitiv ekonomi kan det göras genom utdelning av framställda produkter. Dessutom tas skatter ut på förbrukning av resurser och vissa varor som energi, drivmedel, alkohol, tobak mm.

Företagens inkomster (vinsten, dvs värdet av det som producerats under en period minskat med ersättning till produktionsfaktorägare, dvs. löntagare och kapitalister) har ingen annan funktion än att förbättra möjligheterna att producera ännu mer till (förhoppningsvis) ännu lägre kostnader per enhet. Vinsten är ett mått på det som skapats i bolaget och behållits där. Ett företag kan inte konsumera för egen del. Skulle det (eller snarast dess anställda) lättsinnigt förslösa företagets tillgångar skulle aktieägarna snart protestera.

Man kan också tänka sig att företagen bör betala skatt för den samhälleliga infrastruktur, rättssystem, försvar, allmänna kommunikationer m.m. som de drar nytta av. Men varför egentligen? Samhället har all anledning i världen att se till att just sådana funktioner finns på plats. Och varför skulle skatten baseras på vinsten? Bolag som gör förluster, dvs. förbrukar och förstör vad som redan finns, betalar inte någon skatt. Ska man bestraffa ett önskat beteende, och premiera skadegörelse? Möjligen bör ett företag självt betala för sådana samhällsfunktioner som tillskapats enkom för företaget. Men i praktiken ställer stat och kommun ofta upp med infrastrukturinsatser för att stödja näringslivet. (Av EU-skäl får de dock numera inte vara allför tydligt riktade till vissa företag. Då blir det EU-rättsstridig subventionering.) Om allmänna opinionen och politikerna vill rädda företagen i en bygd eller en näring med sysselsättningsproblem med infrastruktursatsningar, varför ska samhället ta tillbaka det stödet om det går bra? Om det inte går bra och företagen går under, betalar de ingenting för stödet. Då är det bättre att samhället tar ut ersättning i form av avgifter eller skatt på förbrukning av de offentliga resurserna.

En annan förklaring till att bolag beskattas är att de inte har någon politisk rösträtt och att talesmännen för bolagen vet att bolagsskatten ändå övervältras och bärs av kunder och anställda genom pris- och lönesättning. I den löpande verkligheten finns det därför ingen stark drivkraft för att avskaffa bolagsskatten.

Det finns helt enkelt inga goda argument för att beskatta företagsvinster. Men det är ett gigantiskt politiskt och pedagogiskt problem att övertyga allmänhet och politiker därom. Den som läser detta uppmanas anföra de skäl som kan åberopas, så vi kan diskutera detta.

Däremot finns det en lång rad tunga argument för att företagsbeskattningen är både onödig, resurskrävande och direkt skadlig.

Invändningarna mot beskattning av företagens vinster kan sammanfattas enligt följande:

Företagens vinst kallar vi för "inkomst", men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Det är en dyr skatt. Bolagsskatten ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.

- Den ger samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, därför att den styr investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.

- Det är en liten skatt. Den motsvarar drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.

- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad.

- Den är helt onödig. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att stärka företagens kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Bolagsskatten är endast en förtida beskattning som ytterst bärs - liksom alla skatter - av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.

- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.

- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.

- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna - de som ändå ytterst är de som betalar - ta ut skatterna. I Sverige tar vi ut skatt på löneinkomster (430 mdr kr), på lönekostnader (630 mdr kr), [inkl. pensionsavgifter på 104 mdr kr], på konsumtion (480 mdr kr) och på kapital (90 mdr kr) med automatik direkt vid källan.

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag 2007 boken Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade - föga förvånande - på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans. Inte minst i nuvarande konjunkturläge synes detta verkningsfullt. Om företagen vet att avkastningen av de investeringar de företar i dag ograverat kommer att kunna tillgodoföras företagen själva, sjunker avkastningskraven. Företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Priset är initialt ett visst skattebortfall, men vinsterna för 2013 och 2014 torde bli så små, att statens intäkter av bolagsskatterna ändå reduceras dramatiskt. Dessutom kommer kanske hälften av skattebortfallet att återvinnas genom att de eliminerade bolagsskattebetalningarna ger ökat underlag för löne- och utdelningsskatter. Investeringar kan ske utan skattehänsyn och intresset för utländska investeringar i Sverige ökar.

Gör följande tankeexperiment:

Antag att det inte finns någon bolagsbeskattning. Företagen bedriver verksamhet och försöker maximera sina vinster. Investeringar företas så länge avkastningskraven antas bli uppfyllda.

Då införs en skatt på vinsten. Avkastningen kommer då att sjunka såvida företaget inte reagerar, t.ex. genom att investeringarna upphör tills avkastningen av det återstående kapitalet åter uppnår till avkastningskraven. En annan (och kanske mer sannolik) möjlighet är att företaget höjer sina priser om det kan, vilket kan bero på elasticiteten i efterfrågan på företagets produkter, eller reducerar sina kostnader (framför allt lönekostnaderna). Oavsett beteende övervältras bolagsskatten på konsumenter och/eller löntagare. Den skatt bolaget har levererat till skattemyndigheten kommer alltså att bekostas av konsumenter och/eller löntagare.

Varför denna onödiga omgång, vilket skapar oändliga juridiska, ekonomiska och praktiska problem?

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ | http://exitbolagsskatt.blogspot.com/
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin