Dokument
Stockholm den 13 november 2002
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 STOCKHOLM
Finansdepartementets PM "CFC-regler", utsänd 2002-10-23. Fi2001/709
Finansdepartementet anser sig behöva skydda den svenska företagsskattebasen genom CFC-regler riktade mot länder med låg beskattning av juridiska personer.
Eftersom företagsbeskattningen
- utgör en rättssäkerhetsrisk på grund av sin komplexitet och otydlighet; den ger också utrymme för en helt onödig kriminalitet
- är samhällsekonomiskt skadlig genom att göra investeringsbeslut beroende av skatteeffekter och straffa kapitalbildning,
- är onödig eftersom uteblivna bolagsskatter kommer att ge utrymme för ökade skattepliktiga löner och utdelningar,
- är omoralisk genom att skatteuttaget döljs för medborgarna; det är ändå dessa som bekostar bolagens skatter via pris- och lönesättning,
- är dyrbar genom att den kräver höga kostnader för administration och övervakning men ger obetydliga skatteintäkter (ca 5 % av totala skatter och avgifter)
- och fördyrar utlänningars investeringar i Sverige
borde den avskaffas. Jag har i olika sammanhang utvecklat dessa synpunkter och bifogar en av mina artiklar, som utgör en redigerad utskrift av ett anförande vid ett företagsskatte-symposium, införd i Svensk Skattetidning 1999 s 760. Ett borttagande av företags-beskattningen skulle också lösa flera av de verkligt stora företagsskatteproblemen, såsom dubbelbeskattningen av bolagsvinster (särskilt som EU-staterna nu tvingas avveckla avoir fiscal-metoden), transfer pricing, över- och underkapitalisering, mm.
Genom insikten att företagsbeskattningen är både skadlig och onödig bortfaller också vanföreställningen att man måste skydda skattebasen mot länder med låg beskattning. Därmed är den föreslagna CFC-beskattningen helt onödig.
Genom att ta bort företagsbeskattningen får det svenska näringslivet en stimulans, företag, skattemyndigheter, polis- och åklagarmyndigheter och domstolar slipper en helt onödig och synnerligen dyrbar hantering. Priset är initialt ett skattebortfall som dock till hälften återvinns genom ökade löne- och utdelningsskatter. Investeringar kan ske utan skattehänsyn och intresset för utländska investeringar i Sverige ökar.
Estland har tagit ett stort steg i en sådan riktning, men behåller beskattningen så snart ackumulerade vinstmedel delas ut. I förhållande till Sverige innebär skattevinsten således endast en räntevinst. Skattereformen har haft gynnsamma effekter på landets ekonomi. Det vore skamligt av Sverige som ett stort och nära grannland att som föreslås i promemorian bestraffa Estlands strävanden mot en bättre levnadsstandard genom en löpande beskattning av de vinster som Estland självt inte gör anspråk på. I stället borde Sverige lära av Estland och ta bort bolagsskatten helt och därmed, liksom Estland, dra till sig investeringar.
Niclas Virin
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
