Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

Stockholm den 2 juni 2003

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

103 33 STOCKHOLM

Synpunkter på Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? SOU 2002:47


Mina synpunkter inskränker sig till företagsinkomstbeskattningen, dvs. beskattningen av företagens vinster.

Går det att avskaffa bolagsskatten?

Utredningen diskuterar i avsnitt 5.7 på sid. 208 f under denna rubrik om det går att avskaffa bolagsskatten. Utredningen avvisar tanken med följande motivering:

- Det skulle uppstå skatteförluster för det allmänna med 30-35 miljarder kronor

- Ett avskaffande skulle betyda illojal konkurrens, som skulle leda till motåtgärder från andra länder

- Både lagliga och tvivelaktiga transaktioner av företagen skulle medföra att Sverige skulle undandra andra länder deras skatteinkomster.

Några andra skäl framförs inte. Däremot framhålls positiva effekter av att åtminstone reducera skatten. Dessutom nämns att ett avskaffande av bolagsskatten, som f.n. ger ca 60 miljarder i skatteinkomster för staten, ökar basen för löne- och utdelningsskatter med ungefär halva beloppet. Det allmännas skatteförlust skulle därmed inte ens uppgå till de c:a 5 % av de totala skatte- och avgiftsinkomsterna utan endast ca 2-3 %. Bolagsbeskattningen är således av ytterst obetydlig statsfinansiell betydelse.

Till detta är att säga följande.

1. Skatteförluster

Statens skatteförluster av ett avskaffande av bolagsbeskattningen är sannolikt inte mycket större än de kostnader som är förenade med att ha en sådan skatt - och företagsskatt i allmänhet. Bolagsskattefrågorna är i regel relaterade till även andra juridiska områden än skatterätten, som civilrätt, redovisningsrätt, associationsrätt, finans- och kapitalmarknadsrätt - ofta med internationell inriktning - och avser typiskt sett mycket stora värden. De engagerar därför eliten och därmed de högst betalda bland skattekonsulter och revisorer, jurister och domare i skattedomstolarna, jurister och ekonomer i skatteförvaltningen och företagen. På grund av områdets komplexitet och lagstiftningens otydlighet attraherar det - förutom legal skatteplanering - kriminalitet och engagerar därför också brottmålsjurister, ekonomiska utredare och jurister i de allmänna domstolarna. Det engagerar också i hög grad den akademiska världens jurister och ekonomer på skatteområdet. Det är således en mycket kvalificerad och talrik krets personer som engageras i något som är - som jag skall visa nedan - såväl skadligt som onödigt och helt omodernt. Kostnaderna och än mer resursernas alternativvärde kan kanske beräknas till 10 miljarder kronor per år.

Lagstiftaren har gång på gång engagerats med både stora genomgripande utredningar och brandkårsutryckningar på företagsbeskattningsområdet. Praktiskt taget kontinuerligt under de senast 50 åren har stora skatteutredningar bearbetat och reformerat eller i grunden omarbetat hela regelverket. 1955 års skattereform, förlustutjämningsregler (i grunden omarbetade ett antal gånger), koncernbidragsregleringen, annellagstiftningen, pensionsreserveringsreglerna, 1969 års avskrivningsregler, garantiavsättningsregler, de två stora reformerna i början av 1980-talet samt avskaffandet av den kommunala bolagsbeskattningen, CFC-lagstiftningen, 1990 år skattereform, 1990-talets regler om periodiseringsfond, expansionsmedel och räntefördelning, omstruktureringsregler samt omfattande regler om beskattning av kapitalvinster och förhindrande av att de kringgås. En helt omarbetad CFC-lagstiftning kommer att införas den 1 juli 2003. För närvarande arbetar ännu en stor företagsskatteutredning, nu under professor Meter Melz' ledning, med vad 1990-talets företagsskatteutredningar inte orkade med och att ställa tillrätta en del av vad samma utredningar ställde till med. På senaste tid har uppmärksammats att beskattningsreglerna i oväntad omfattning visar sig stå i strid med EU-rättsliga regler. Därtill kommer många utredda förslag som aldrig genomförts, t.ex. bruttoskatter och proms. Beskattningen har efterhand blivit alltmer förfinad och detaljerad men därmed också alltmer komplicerad och resurskrävande. Den bidrar dock fortfarande till en oförändrat ytterst obetydlig andel av skatteinkomsterna.

Arbetet med lagstiftningen inom företagsbeskattningsområdet har alltså varit och kommer säkerligen att förbli synnerligen svårbemästrat och resurskrävande. Av Inkomstskattelagens regler omfattar Avd V, Inkomstslaget Näringsverksamhet, c:a 125 sidor medan Avd IV, Inkomstslaget Tjänst, omfattar endast c:a 25 sidor. Ändå inbringar bolagsbeskattning som ovan nämnts endast relativt obetydliga belopp, medan tjänstebeskattningen enligt 2002/3 års budgetproposition (tabell 5.6 och 5.8) ger c:a 400 miljarder kronor. Skatteförvaltningens totala kostnader uppgår till c:a 7 miljarder kronor, varför kostnaderna för uppbörden av tjänsteinkomster i relation tillskatterna är helt obetydliga. Bolagsskatten är däremot en mycket resurskrävande och dyrbar skatt.

Det är inte bara så att företagsbeskattningen rent kameralt är olönsam i jämförelse med tjänstebeskattningen. Dessutom påverkas investeringsbeslut i hög grad av beskattningskonsekvenserna, vilket ger kostnader p.g.a. ekonomisk ineffektivitet. Inga större investeringar görs utan kalkylering av efter skatt-resultatet. Förläggningar av investeringar i både tid och rum påverkas. Komplicerade och sinnrika finansieringslösningar övervägs till betydande utredningskostnader, och genomförs så att det allmänna på olika sätt blir ofrivillig medfinansiär genom skattebortfall. Om även dessa faktorer vägs in kanske bolagskatten inte ens ger något statsfinansiellt överskott alls.

2. Illojal skattekonkurrens

Begreppet "illojal skattekonkurrens" är måhända svårdefinierat. Hittills har det emellertid i internationella sammanhang (t.ex. Primarolorapporten) inte bedömts som illojal konkurrens att ett land tillämpar samma gynnsamma regler generellt mot alla företag, både inhemska och utländska. Endast diskriminerande behandling (mot inhemska företag) genom ring-fencing och annat betraktas som illojal skattekonkurrens. Ett borttagande av den svenska bolagsskatten skulle i samma grad gynna både inhemska och utländska företags investeringar och verksamheter i Sverige och innebär därför inte någon illojal skattekonkurrens. Givetvis skulle ett avskaffande av bolagsbeskattningen inte innebära att Sverige frånträder sin nuvarande policy vad avser uppgiftslämnande och informationsutbyte med andra länder. Sverige har naturligtvis inget intresse att dra till sig kriminell eller på annat sätt tvivelaktig verksamhet.

Det är inte heller syftet att använda bolagsskatten som ett konkurrensmedel som betingar min argumentering för avskaffandet av bolagsskatten. Det är på grund av att den är skadlig och onödig. Om andra länder inser detta - eller av konkurrensskäl finner det förmånligt eller nödvändigt att reducera bolagsskatten - och därmed startar ett race to the bottom, kommer länderna att befrias från en onödig belastning. Det finns ingen anledning att, som utredningen föreslår, inte medverka till en sådan konkurrens. Tvärtom är det så att den som inte gör det kommer att bli förlorare genom att skattebasen på olika sätt flyr landet till förmån för de länder som redan sänkt eller avskaffat bolagsskatten. När bolagsbeskattningen är avskaffad är alla länder vinnare genom att de befriats från ett skadligt och onödigt gissel.

3. Sverige skulle undandra andra länder deras skatteinkomster.

Att Sverige genom att avskaffa bolagsskatten skulle möjliggöra för utländska företag att med både lagliga och tvivelaktiga transaktioner undandra andra länder sina skatteinkomster är knappast ett skäl för Sverige att avstå. Det egentliga motivet för åtgärden är inte att dra till sig utländsk skatteunderlag, och det måste vara en sak för det andra landet att övervaka sina skattesubjekts dispositioner. Som nämnts har Sverige ingen anledning att inte bistå det andra landet med information om prissättning och annat av betydelse för beskattningen i hemlandet.

I själva verket skulle ett av de verkligt besvärliga internationella problemen med företagsbeskattningen - transfer pricing-frågan - försvinna om bolagsbeskattningen avskaffades. I allt större omfattning börjar länderna bygga upp regelsystem - både materiella regler och dokumentationsbestämmelser - för bevakning av att beskattningsunderlag inte undandras det egna landet genom att samverkande internationellt verksamma företag tillämpar tvivelaktiga prissättningsmetoder. Eftersom verkligheten i denna fråga, dvs. vad som i det individuella fallet är ett marknadsmässigt pris för en unik tjänst eller vara, knappast låter underordna sig några schablonmässiga principer, och varje land bevakar sitt intresse, kommer även de seriösa företagen bli ett offer för staternas inbördes kamp om beskattningsunderlag. I värsta fall blir de överbeskattade.

I övrigt kan konstateras att utredningen anser att en sänkning av bolagsskatten leder till en positiv förändring i näringsstrukturen huvudsakligen i riktning mot sektorer med högre arbetsproduktivitet, vilket förefaller mer än sannolikt.

Sammanfattningsvis väger utredningens invändningar mot att ta bort bolagsbeskattningen - i den mån de inte är felaktiga - mycket lätt.

Invändningar mot bolagsbeskattningen

- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk.

Som ovan nämnts är själva lagstiftningen synnerligen omfattande och komplicerad, och måste sannolikt vara det för att inrymma alla de frågor som kan uppkomma inom företagsbeskattningen. Ingen av landets skickligaste experter skulle våga påstå sig behärska hela bolagsskattesystemet. Samtidigt som reglerna blivit mer och mer detaljerade i avsikt att bli tydligare, uppkommer alltfler gränsdragningsproblem. De försök som under 1990-talet gjorts för att underlätta omstruktureringar av företagsgrupper har - i stället för att förenkla - skapat nya intrikata rättsfrågor (se t.ex. artiklar i Skattenytt 2002 nr 12 och min kommentar i Skattenytt 2003 nr 4). Det vill synas som utvecklingen går mot allt större och mer komplicerade rättstvister. De rör ofta hundratals miljoner kronor i beskattningsunderlag och utgången i målen kan på goda grunder hävdas vara synnerligen oviss. Detta skapar allvarliga problem inte minst för publika företag, som måste rapportera saken till markanden med ty åtföljande påverkan på börskurs. Det kan sedan ta åratal, inte sällan mer än tio år, innan frågan löses genom en laga kraftvinnande dom. Det finns en tendens att skattemyndigheterna betraktar processandet i intrikata rättsfrågor som en affärsidé snarare än övervakning av att företagen följer regelsystemets principer i stort. Ofta gäller frågorna endast periodiseringar. Men även i andra frågor är konsekvensen ytterst endast att skatten tas in via bolagsskatten i stället för genom personbeskattning av de belopp som företag annars inte skulle betalat i skatt. Det kan inte heller förnekas att företagen vidtar transaktioner i skattelindrande syfte som ofta ter sig utmanande, vilket skapar ett skärpt behov av övervakning från skattemyndigheterna sida. Man kan tala om en ständigt upptrappad kamp mellan företag och skattemyndigheter.

Eftersom skatteproblemen är så svåra och de underliggande värdena i skattetvisterna så höga, är rådgivning om företagsbeskattningen en synnerligen lönsam verksamhet för skattekonsulter. Skatteplanering och skattekonsultation innebär dock liksom den insats som måste göras från det allmännas sida en fullkomligt steril aktivitet. Några ekonomiska värden skapas inte utan det sker bara en onödig resursförbrukning. Företagsbeskattningen är ett Glaspärlespel.

- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma.

Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering är ofta hårfin. Genom sin komplexitet, och genom att den underliggande ekonomiska basen i det enskilda fallet kan vara mycket stor, lånar sig företagsbeskattningen till kriminell eller halvkriminell verksamhet. I den mån skattefusk eller otillbörlig skatteflykt alls upptäcks leder den till omfattande och resurskrävande utredningar hos polis, ekobrottsmyndigheter, åklagare och domstolar. Det konstateras gång på gång att myndigheterna har mycket svårt att vinna framgång i de domstolsprocesser upptäckta fall leder till. I de sannolikt mångfaldigt flera fall som aldrig upptäcks medför dessa skumrasktransaktioner allvarliga konkurrenssnedvridningar till men för den seriösa företagsamheten.

- Den bestraffar det grundläggande beteendet för allt välståndsbildande: skapandet och ackumulationen av kapital, dvs. ekonomisk tillväxt.

Det är närmast paradoxalt att verksamhet som syftar till att bygga upp ett kapital bestraffas med en skatt, medan ekonomiska parasiter, dvs. förlustföretag som förstör existerande kapital, inte behöver betala någon skatt alls. Företagens inkomst, dvs. vinsten, kan i detta sammanhang inte jämföras med hushållens inkomst. Företagens inkomst utgör ett mått på den kapitaluppbyggnad som skett under redovisningsperioden. Denna kapitaluppbyggnad utgör på aggregerad nationell nivå basen för hela folkets välstånd och är det enda som kan skapa förutsättningar för stabil sysselsättning och löneutveckling. Hushållsinkomst däremot är ersättning för den arbets- och kapitalinsats som är en ofrånkomlig förutsättning för tillvaron. Det är närmast en terminologisk missuppfattning att kalla företagsbeskattningens bas för inkomst av näringsverksamhet. Det synes som om denna missuppfattning styr tanken till att företagsvinster utgör en lämplig skattebas. Hade den kallats för kapitalbildning i näringsverksamhet skulle det absurda i denna beskattningsform ha framstått tydligare. Beskattning av kapitalbildning kan liknas vid att korta av staven för en framgångsrik stavhoppare.

- Den är helt onödig.

Bolagsskatten behövs inte för att någon del av det ekonomiska flödet skall undgå beskattning. Jag tror att de flesta tror att om man inte beskattar bolagsinkomst försvinner pengar genom ett svart hål i ekonomin. Fel. Basen för bolagsskatten är nyskapat kapital med det enda syftet att bredda basen för utökat ekonomiskt välstånd. Det är ingen som lever gott på bolagens vinster. Inte förrän de delas ut eller ges ut som lön eller skattepliktiga förmåner, kan någon leva gott av dem. Det som bolagen inte betalar i skatt kommer att öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Företagsskatten är - som utredningen helt korrekt påpekar - endast en förtida beskattning. Ytterst bärs företagsskatten - liksom alla skatter - av hushållen.

- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet.

Om bolagskatten tas bort försvinner dubbelbeskattningen av bolagsvinster och alla de svårlösta systematiska och tekniska problem som hänger samman därmed. Dubbelbeskattningsproblemet har uppkommit på grund av vanföreställningen att hushållsinkomster och företagsvinster skulle vara jämförbara. Det måste rimligen vara mer angeläget att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom. Om den underliggande bolagsvinsten inte beskattas kan det kanske finnas motiv att höja beskattningen av utdelningar. Därmed skulle de spänningar i skattesystemet som orsakas av den s.k. 3:12-problematiken lindras.

- Det är en omoralisk skatt.

Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt. Det är dessutom oklart i vilken mån en person som kund bidrar till ett bolags skattebetalningar. Den som handlar av ett förlustföretag bidrar inte alls medan den som handlar av ett vinstföretag bidrar. Genom prissättningen kommer också utländska kunder att - beroende på företagets vinstsituation - tvingas bidra till svenska skattebetalningar.

- Det är en omodern skatt.

I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå är företagsbeskattning den enda möjligheten att ta ut skatt. Kanske är det så att den huvudsakliga anledningen till att bolagsvinster beskattas är att det alltid varit på det viset.

I ett modernt samhälle med penninghushållning, bankväsende, skatteadministration, välutbildad allmänhet, fri företagsamhet, åtskillnad mellan ägande och ledande av företag, fri arbetsmarknad och privat kapitalbildning är det inte nödvändigt att ta ut skatten av företagen. Den kan med större precision tas ut av dem som ytterst bekostar den, dvs. kapitalister och löntagare. Detta görs till låg kostnad genom närmast automatisk uppbörd av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. 8-900 miljarder kr tas in igenom avdrag för skatt på löneinkomster och arbetsgivaravgifter av den offentliga sektorns totala skatte- och avgiftsintäkter på 1.150 miljarder.

Därmed tas skatten också ur det som plockats ut ur produktionen för att användas för privat bruk. Den åstadkommer därmed precis vad en skatt i fiskalt hänseende skall göra, nämligen få oss att avstå en del av vars och ens bidrag till produktionen till förmån för dem som inte kunnat delta i den, dvs. barn, studerande, sjuka och gamla.

Ett borttagande av företagsbeskattningen skulle också i hög grad bidra till att reducera det krångel som möter företagen och skulle därmed bidra till att nya företag etableras och att gamla företag tillväxer. Enligt en undersökning av Svenskt näringsliv publicerad den 28 april 2003 måste 94 procent av småföretagarna ta in extern hjälp för att genomföra företagets deklaration. Hälften uppger sig ha funderat på att sluta att driva företag på grund av deklarationen och skattereglerna

Sammanfattning

Företagsskatten är skadlig, dyr och omodern. Den är dessutom helt onödig. Den bör avskaffas. Utredningens invändningar mot att ta bort bolagsbeskattningen väger - i den mån de inte är felaktiga - mycket lätt. Det är synnerligen otillfredsställande att företagsbeskattningens brister och skadeverkningar över huvud taget inte utretts av kommittén. Företagsbeskattningen är ett onödigt ont.

Niclas Virin

F.d. bankdirektör i Handelsbanken och mångårig ledamot av Näringslivets Skattedelegation.

Ledamot av Skatterättsnämnden.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin