Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

Avskaffa moms mellan momsare

Skatten betalas visserligen av både vinst- och förlustföretag, men bekostas av konsumenterna (och andra icke momsskattskyldiga). De belastar inte heller företagen som kostnad.

Varför tas moms ut på transaktioner mellan momsskattskyldiga? Det är helt onödigt och dumt. Den skatt som netto levereras in, är den som icke momspliktiga subjekt betalat. Varje enskild momsdeklaration innehåller också bruttotal av in- och utgående moms för under perioden företagna transaktioner mellan momssubjekt. Till den delen är positiva och negativa totalsummor lika med 0. Detta måtte gälla tiotusentals deklarationer varje redovisningsperiod. Meningslösa bruttotal för utgående och ingående moms på miljardbelopp redovisas. Felriskerna är monumentala. En promille – en andel så liten att den inte rimligen föranleder kontroll – på en miljard kronor är en miljon kronor. Oavsiktliga fel är ofrånkomliga. Därtill kommer alla de komplicerade och svårlösliga rättsliga problem som alla skatteseminarier diskuterar. För att tillgodose det seriösa näringslivets berättigade krav måste hanteringen ske med skyndsamhet. Är deklarationen negativ ska staten – skyndsamt – skicka tillbaka moms till företagen. Därmed kan kriminella personer snabbt och närmast riskfritt kvittera ut stora belopp. Även om hanteringen är starkt automatiserad och datoriserad, måtte den sysselsätta massor av människor. Dessutom binds en gigantisk kreditvolym upp i bankväsendet. Har någon nånsin försökt beräkna den och vilka konsekvenser den har?

Jag förstår väl att momssystemet konstruerades som det gjorde. Jag var med och taxerade på den tiden som vi hade omsättningsskatt, OMS. Då gällde det att avgöra om ett företag hade sålt till ett annat företag för återförsäljning eller investering (= företagskonsumtion). Som producenter (återförsäljare) köpte företagen råvaror, insatsvaror, underhållsvaror och kontorsprodukter osv. utan oms. Vid investeringar behandlades företagen däremot som konsumenter, och då skulle de – precis som privatpersoner som gick till sin butik och köpte mat – betala oms. Det var naturligtvis en praktisk omöjlig uppgift att från skrivbordet ta ställning till om företaget var konsument eller ej. Förmodligen också teoretiskt, men det kan jag inte minnas att jag någonsin behövde göra.

Då infördes MOMSEN – i Sverige liksom i flera andra länder i Europa. En teoretisk mycket elegant modell. Den prisades av både jurister och ekonomer. Kumulativa effekter undveks. Det blev konkurrensneutralitet mellan helintegrerade företag och bolagiserade koncerner. Exporten belastades inte och importen fick ingen konkurrensfördel framför inhemsk produktion. Den var lätt att begripa och för allmänheten lätt att acceptera. Varje produktionsled betalade sin lilla andel; det kändes inte så tungt, och det var lätt att bestämma underlaget. Jag vill minnas att man rent av brukade hävda att momsen var självreglerande eller självkontrollerande – säljare och köpare hade ju tummen i ögat på varandra. Det fanns visserligen en massa branscher som var undantagna, men det gjorde inte så mycket. Om det undantagna företaget låg sent i produktionskedjan och fick betala moms, som drabbade det som kostnad eftersom de inte kunde få tillbaka den, blev det i alla fall inte så stor kumulativ effekt så att det störde. Just detta att momsen fungerade så bra trots att alla företag inte var momssubjekt, gjorde den till en mycket bättre skatt än omsen. Samtidigt gjorde just det faktum att många företag inte var momssubjekt, att det var nödvändigt – eller i vart fall närmast självklart eller åtminstone lämpligt – att skatten hanterades som den gjorde, dvs. så att den beräknades på varje försäljning (från momssubjekt) och att även momssubjekt fick betala moms till sin leverantör. Och köparen fick ju ändå i förekommande fall snart tillbaka skatten från skattemyndigheten.

Det låg kort och gott ett stort pedagogiskt värde i att skatten skulle debiteras på varje faktura, oavsett vem som var köpare. Men egentligen var det inte nödvändigt ens då att göra på det viset. Numera är det endast i bank- och försäkringsverksamhet och i fastighetsbranschen som stora delar av verksamheten inte är momspliktig. I övrigt är skatten heltäckande. Därför saknas det idag varje skäl att debitera skatt på andra fakturor än sådana som skickas till köpare som är helt eller delvis utanför momssystemet.

Jag hjälper några småföretag som har konfronterats med den omvända momsen. Den finns i byggbranschen sedan 1 juli 2007 och innebär, att den, som utfört en tjänst mot ett annat företag, inte ska debitera någon moms på sin faktura. I stället ska köparen i sin deklaration ta upp ett utgående momsbelopp motsvarande det som säljaren skulle ha debiterat om det inte vore fråga om byggnadstjänst. Köparen har samtidigt rätt till avdrag med ett lika stort belopp. Detta är verkligen att gå över ån efter vatten. Det är precis samma sak som att inte lägga till någon utgående moms och inte dra av någon ingående moms, dvs. som att helt bortse från fakturan (som ju inte momsbelagts). Och då är vi där vi skulle vara om man inte debiterar moms på fakturor till momspliktiga subjekt. Det räcker att erinra om att tjänsten trots allt ska beskattas om den utförts i samband med leverans av vara, för att se vilka problem regeln skapar. När värdet av varan är obetydligt gäller dock den omvända skattskyldigheten ändå för tjänsten. En annan gränsdragning som också måste göras, är den mot andra branscher. Snacka om onödiga problem.

Jag föreställer mig att Skatteverket skulle kunna utfärda ett certifikat för momsskyldiga. Även företag som bara delvis är momsskyldiga (banker, försäkringsföretag, fastighetsförvaltare mm) skulle också kunna få momscertifikat som visar vilken verksamhet de är skattskyldiga för. Visar en köpare upp ett momscertifikat ska en säljare i god tro kunna fakturera utan moms. Skulle säljaren ändå fakturera med moms (han kan kanske inte bedöma om försäljningen verkligen går till den skattepliktiga delen) är ingen större skada skedd; köparen får snart tillbaka pengarna från Skatteverket. Har det köpande företaget inget certifikat eller kan han inte på annat sätt visa upp att hans verksamhet ingår i momssystemet, skall säljaren debitera moms precis som vid t.ex. butiksförsäljning till privatpersoner.

Hela bulken av onödiga momstransaktioner försvinner. Risken för fusk reduceras dramatiskt.

Min fråga till alla momskunniga personer är nu: VARFÖR MÅSTE MOMS TAS UT PÅ FAKTUROR TILL MOMSPLIKTIGA SUBJEKT? Systemet skulle då bli otroligt mycket enklare. Många av de rättsliga och praktiska problem som vidlåder dagens system skulle försvinna.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin