Dokument
Stockholm den 14 april 2023
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 STOCKHOLM
Diarienummer Fi2023/00559 och Fi2003/01114
Synpunkter på delbetänkandet och kompletteringarna till SOU 2023:6 En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
I betänkandena lämnas förslag på hur Europeiska rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen ska genomföras i svensk rätt.
Sammanfattning
I stället för att medverka till en ytterligare komplicering av ett extremt omfattande regelverk kring en skadlig och investeringshämmande beskattningsform som netto ger obetydliga (om ens några) skatteinkomster, borde regeringen verka för att företagsbeskattningen (bolagsbeskattningen) avskaffas.
Motivering
Enligt inkomstskattelagen, IL (SFS 1999:1229), ska företag betala skatt på sina vinster liksom individer ska betala skatt på sina inkomster. Företagsvinst är dock inte detsamma som inkomst. Företagsvinst är den positiva skillnaden mellan ett företags inkomster och utgifter under en viss period. Denna skillnad är definitionsmässigt identisk med företagets investeringar. Alla befintliga företagsinvesteringar - byggnader, maskiner, inventarier, know-how och rättigheter mm - är resultatet av uppkomna (egna och/eller andras) företagsvinster. Inga investeringar har kommit till stånd utan att vinst uppkommit. Till den del företagsvinsten ännu inte resulterat i investeringsförvärv utan behållits som likvida medel som inte avses delas ut till aktieägarna, är vinsten grund för framtida investeringsbeslut.
Företagsvinst, dvs. investeringar, innebär uppbyggnad. Så länge företagens tillgångar är oåtkomliga för ägarna, kan de inte användas för annat än för företagens uppgift att förse hushållen med varor och tjänster och genom nya vinster göra nya investeringar. Hushållsinkomst innebär underlag för konsumtion. Inkomstskattelagens likställande av företagsvinst med hushållsinkomst baseras på en felsyn.
Den skatt företagen tvingas betala på sina vinster minskar utrymmet för löner och utdelningar och minskar skatterna på dessa baser. Företagsskatten vältras obönhörligen över på löntagare, konsumenter och aktieägare. Företagen må betala sina skatter men de bekostas till sista kronan av mänskliga individer. Dessutom - och framför allt - medför företagsskatten att avkastningskraven på företagens investeringar höjs, vilket innebär att de marginella investeringarna inte genomförs, vilket i sin tur hejdar sysselsättning och tillväxt samt ytterligare minskar lönesumman och vinsten och därmed skatten på dessa. En annan negativ omständighet är att skattereglernas utformning gör att individuella investeringar och företagsbeslut baseras på skatteeffekter, vilken medför ekonomiska effektivitetsförluster; ytterligare en att konkurrensvillkoren snedvrids därför att somliga företag kan utnyttja reglerna på sätt som inte står alla till buds. Direkt stötande är att företag som gör förlust, dvs. fördärvar det som redan finns, slipper betala för den skada de gör, medan vinstgivande, nyttiga, företag måste betala skatt. Det bör tilläggas - även om det är en självklarhet - att frånvaron av bolagsskatter inte i sig innebär eller medför att någon kan tillskansa sig dessa eller att skatter eller skatteunderlag på något mystiskt sätt försvinner.
Eftersom skattebasen utgörs av företagens nettoinvesteringar kan företagsskatten inte svara för annat än en liten del av de totala skatterna. De totala offentliga och privata bruttoinvesteringarna i Sverige år 2020 uppgick enligt SCB till 1 265 mdr kr. Om företagens bruttoinvesteringar uppskattas till ca 60 procent därav, kan de för år 2020 uppskattas till 760 mdr kr. Efter avskrivning med 20 procent kan nettoinvesteringarna (vinsten) beräknas till 610 mdr kr. Med en bolagsskattesats på 21,4 procent skulle det ge en skatt på 130 mdr kr. År 2020 var skatten på företagsvinster 143,8 mdr, motsvarande 6,7 procent av samtliga skatter. Skatt på arbete uppgick till 669 (direkta) och 583 (indirekta) mdr kr och på konsumtion 602,4 mdr kr, ca 30 procent vardera.
Företagsskatten är extremt komplicerad. Lagstiftningen, IL, omfattar mer än 35 kapitel med närmare 800 paragrafer. Löne- och pensionsbeskattningen regleras i 4 kapitel med ca 120 paragrafer. Beskattningen av löner och pensioner sker med automatik och direkt vid utbetalningen. Företagsbeskattningen sker i efterhand och baseras på räkenskaper och kräver omfattande kontroll genom revision. Den kräver en kvalificerad expertis hos lagstiftare, skattemyndigheter, domstolar och rättsväsende och göder en kår av konsulter och akademiker. Tillsammans med de ovan beskrivna begränsningarna av sysselsättning och tillväxt samt övervältring av skatten kostar företagsbeskattningen kanske mer än den ger i skatteinkomster.
Som en följd av det internationella arbete som bedrivits under beteckningen BEPS har en störtflod av lagstiftning sköljt över världen. I Sverige har sedan 2016 nio omfattande lagstiftningsärenden genomförts; både materiella regler och informationsregler. Denna lagstiftning har föranletts av att företagsskattesystemen i olika länder skiljer sig åt och att företagen kunnat utnyttja dessa skiljaktigheter för att minska sin totala skattebörda.
Genom förevarande lagstiftningsärende nås en ny och högre nivå i fråga om företagsbeskattningen. Nu gäller det inte reglering av företagens skattebaser utan hur länderna ska kunna fördela skatten från en koncern sinsemellan! Om ett land har lägre skattesats än 15 procent får ett annat land där en koncern är verksam öka på sin skattesats - därav benämningen tilläggsskatt. Men på företagen läggs en omfattande informationsbörda. Behovet av denna lagstiftning bottnar i den felaktiga föreställningen att vinst och inkomst är likställda företeelser; eftersom arbetsinkomst vanligen beskattas måste också - föreställer man sig - företagsvinst beskattas. Om alla länder avskaffade bolagsbeskattningen skulle den skatteplanering, som företagen framgångsrikt bedrivit och som både skattemyndigheter och stater i hopplöst underläge och med fördröjning fåfängt kämpat mot, upphöra. Investeringar och företagande skulle ske där de lämpliga förutsättningarna finns. Allmänheten skulle slippa uppröras av svårgenomträngliga skatteinducerade affärsupplägg.
Detta kan åstadkommas genom att som i Estland beskatta företagens vinster först när och i den mån de delas ut till aktieägarna. Alla utdelningsinkomster är skattefria. Det är i praktiken detsamma som att bolagsbeskattningen avskaffats och utdelningar beskattas. Eftersom utdelningarna härrör från produktionsresultat och möjliggör hushållskonsumtion är beskattningen därav motiverad.
Varför finns det en skatt som riktas direkt och uteslutande mot det som är förutsättningen för mänsklig existens och välfärd? Bolagsbeskattningen är ett resursslukande självskadebeteende.
Niclas Virin
f.d. skattedirektör i Riksskatteverket
f.d. bankdirektör i Handelsbanken
f.d. ledamot av Skatterättsnämnden
f.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
