Dokument

Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

Avdrag för kapitalrabatt på optionslån, RÅ 1983 1:77 I o II

Regeringsrättens domar 13 december 1983, nr 1983-1916

Vissa beskattningsfrågor i anledning av emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning av aktier. Förhandsbesked i taxeringsfråga (I och II).

Lagtext

35 § kommunalskattelagen (1928:370)

I ansökan om förhandsbesked i taxeringsfråga som inkom till riksskatteverket den 20 november 1981, anförde Axel L: Jag innehar 295 börsnoterade aktier i Bonnier & Bonnier Independent Finans AB. Vid extra bolagsstämma den 16 november 1981 i bolaget godkändes upptagandet av ett konvertibelt förlagslån på högst 15,6 milj kr löpande med 8% ränta och förenat med optionsrätt till nyteckning av aktier i bolaget. Såsom aktieägare i bolaget får jag enligt emissionsvillkoren företrädesrätt att för varje tiotal aktier teckna ett konvertibelt förlagsbevis på nominellt 260 kr åtföljt av ett optionsbevis som omfattar optionsrätt till nyteckning av 4 aktier av serie B i bolaget. Förlagsbevisen ger rätt till konvertering till vardera en aktie av serie B. Förlagsbevisen med optionsbevis emitteras till en kurs av 100% av nominella beloppet, dvs till 260 kr. Jag avser att delta i emissionen i enlighet med ovannämnda villkor. Eftersom jag inte har jämnt tiotal aktier i bolaget kommer jag under teckningstiden den 7-30 december 1981 att antingen sälja överskjutande teckningsrätter eller att kompletteringsköpa erforderligt antal sådana. - Förlagsbevis och optionsbevis kommer att tecknas som en enhet (s k unit), men kan därefter skiljas åt. Inom några månader efter emissionen kommer i marknaden att noteras inte endast konvertibla förlagsbevis åtföljda av optionsbevis utan också såväl konvertibla förlagsbevis ej åtföljda av optionsbevis (nakna förlagsbevis) som avskilda optionsbevis.

Sökanden önskade svar på följande frågor.

Fråga 1. Som framgår av emissionsvillkoren emitterar bolaget s k units, vardera bestående av dels ett konvertibelt förlagsbevis, dels 4 optionsrätter. Emissionskursen för en unit är 260 kr. Förlagsbeviset lyder också på nominellt 260 kr. Innebär detta att förlagsbeviset skall anses emitterat till nominellt belopp och att optionsrätterna "hänger med" gratis eller skall emissionskursen för uniten fördelas på förlagsbevis och optionsrätter och i så fall med vilka belopp?

Fråga 2. Om jag köper teckningsrätter - skall anskaffningskostnaden för dessa proportioneras på förlagsbevis och optionsrätter och i så fall på vilket sätt?

Fråga 3. Om jag säljer teckningsrätter hur beskattas eventuell vinst? Försäljning av teckningsrätter till konvertibla skuldebrev behandlas på samma sätt som avyttring av teckningsrätter till aktier, d v s enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Gäller samma bestämmelser beträffande försäljning av teckningsrätter till optionsrättslånet?

Fråga 4. Vilka blir beskattningskonsekvenserna när jag säljer optionsbevis om a) optionsbevisen förvärvats genom utnyttjande av egen teckningsrätt att delta i emissionen? b) optionsbevisen förvärvats genom köp av teckningsrätter att delta i emissionen? c) optionsbevisen förvärvats på marknaden?

Fråga 5. Vilka blir beskattningskonsekvenserna när jag säljer förlagsbevis om a) förlagsbevisen förvärvats genom utnyttjande av egen teckningsrätt att delta i emissionen? b) förlagsbevisen förvärvats genom köp av teckningsrätter att delta i emissionen? c) förlagsbevisen förvärvats på marknaden?

Fråga 6. Vilka blir beskattningskonsekvenserna när jag säljer förlagsbevis tillsammans med medföljande optionsbevis (den s k uniten) om a) bevisen förvärvats genom utnyttjande av egen teckningsrätt att delta i emissionen? b) bevisen förvärvats genom köp av teckningsrätter att delta i emissionen? c) bevisen förvärvats på marknaden?

Fråga 7. Vilka blir beskattningskonsekvenserna om jag utnyttjar konverteringsrätten på förlagsbevisen och byter ut dessa mot aktier?

Fråga 8. Vilka blir beskattningskonsekvenserna om jag säljer aktier som förvärvats genom sådan konvertering som nämnts i fråga 7?

Fråga 9. Vilka blir beskattningskonsekvenserna när jag säljer aktier som jag förvärvat genom att utnyttja min optionsrätt enligt optionsbevis om a) optionsbeviset förvärvats genom utnyttjande av egen teckningsrätt att delta i emissionen? b) optionsbeviset förvärvats genom köp av teckningsrätter att delta i emissionen? c) optionsbeviset förvärvats på marknaden?

Fråga 10. Med varje optionsbevis följer rätt att när som helst t o m mars månad 1985 teckna fyra aktier till kurs 260 kr. Om börskursen på aktierna skulle gå ned obetydligt under 260 kr och därefter inte gå upp till detta belopp före april 1985 kommer optionsbevisen således att bli värdelösa. Kan jag få avdrag för sådan förlust på optionsbevisen och i så fall på vilket sätt om a) optionsbevisen förvärvats genom utnyttjande av egen teckningsrätt att delta i emissionen? b) optionsbevisen förvärvats genom tilläggsköp av teckningsrätter att delta i emissionen? c) optionsbevisen förvärvats på marknaden?

Fråga 11. Om jag köper förlagsbevis under lånets löptid skall vederlaget fördelas på dels köpeskilling för förlagsbeviset dels upplupen ränta på förlagsbeviset?

Fråga 12. Om jag utnyttjar mina teckningsrätter på grundval av tidigare aktieinnehav och tecknar units men därefter säljer aktierna, hur beräknas anskaffningsvärdet för dessa aktier? Skall anskaffningskostnaden reduceras m h t värdet på teckningsrätterna och i så fall på vilket sätt?

Sökanden tillade att med beskattningskonsekvenser i de ställda frågorna avsåg han hur realisationsvinst skulle beskattas (enligt 35 § 3 mom eller 35 § 4 mom kommunalskattelagen), hur beräkning av anskaffningskostnaden skulle göras och vid vilken tidpunkt respektive värdepapper skulle anses förvärvade.

Av ett av Bonnier & Bonnier Independent Finans AB utgivet emissionsprospekt framgick bl a följande angående villkoren för det konvertibla förlagslånet.

EMISSIONSVILLKOR

Företrädesrätt till teckning Bolagets aktieägare har företrädesrätt att för varje tiotal aktier av serie A och/eller serie B teckna ett konvertibelt förlagsbevis på nominellt 260 kr, åtföljt av ett optionsbevis som omfattar optionsrätt till nyteckning av fyra aktier av serie B i bolaget. Förlagsbevisen ger rätt till konvertering till aktier av serie B.

Bundna/fria Gamla bundna aktier berättigar till teckning av förlagsbevis med optionsbevis, medförande rätt till konvertering till, respektive teckning av bundna aktier; motsvarande gäller för fria aktier.

Emissionskurs Förlagsbevisen med optionsbevis emitteras till en kurs av 100% av nominella beloppet.

Teckningstid Teckning skall verkställas under tiden 7-30 december 1981.

Likvid Betalning för tecknade förlagsbevis med optionsbevis skall erläggas senast den 15 januari 1982.

Stämpelskatt Stämpelskatt för de aktier som kan komma att utges p g a konvertering eller nyteckning skall betalas av bolaget.

Teckning utan företrädesrätt Vid överteckning fördelas förlagsbevis med optionsbevis som tecknats utan företrädesrätt enligt styrelsens bestämmande.

VILLKOR FÖR DET KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅNET

Dessa villkor innebär i huvudsak:

Konverteringskurs Konverteringskursen är 260 kr vilket innebär att ett förlagsbevis på nominellt 260 kr kan konverteras till 1 aktie av serie B i bolaget.

Konverteringstid Konvertering till aktier kan ske fr o m den 3 januari 1983 t o m den 14 januari 1988.

Lånets löptid Lånet förfaller till betalning den 15 januari 1988.

Lånebelopp Högst 15 600 000 kr.

Ränta Förlagsbevisen löper med en årlig ränta av 8% från den 15 januari 1982, som förfaller den 15 januari varje år, första gången den 15 januari 1983.

Valörer Förlagsbevisen utfärdas av VPC på nominellt 260 kr eller multipel därav.

Förmånsrätt Förlagslånet är i förmånsrättshänseende efterställt bolagets övriga skulder.

Börsnotering Ansökan kommer att inges om notering av de konvertibla förlagsbevisen - exklusive optionsbevis - på Stockholms fondbörs med 13 000 kr som börspost.

VILLKOR FÖR OPTIONSBEVISEN

Dessa villkor innebär i huvudsak:

Rätt att teckna nya aktier Innehavare av optionsbevis äger rätt att för varje optionsrätt teckna 1 aktie av serie B i bolaget.

Teckningstid 1 juli 1982 - 30 mars 1985 med undantag för tiden 1 april - 30 juni 1983 och 1 april - 30 juni 1984.

Likvid Likvid för tecknade aktier erlägges vid teckningen med 260 kr per aktie.

Notering Kursen för optionsbevisen kommer att noteras på samma sätt som kurserna för teckningsrätter till aktier, vilket innebär att uppgift om kurser återges bland annat på de större dagstidningarnas handelssidor.

Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (1983-02-18, Berglöf, Blomqvist, Brissman, Sandström) - som antecknade dels att samtliga delfrågor b gällde kompletteringsköp av teckningsrätter för teckning av en unit, dels att L inte drev handel med värdepapper - yttrade i förhandsbesked till en början följande: Ägarna till aktierna i Bonnier & Bonnier Independent Finans AB (Bonnier & Bonnier) har haft företrädesrätt att under tiden den 7 - den 30 december 1981 teckna sig för s k units. Tio aktier medförde rätt till teckning av en unit. En unit bestod av dels ett konvertibelt förlagsbevis, dels ett optionsbevis. Emissionskursen utgjorde 260 kr. Förlagslånet förfaller till betalning den 15 januari 1988 och löper med en årlig ränta av 8 procent. Förlagsbevisen har ett nominellt värde på 260 kr. De kan konverteras till aktier av serie B under tiden den 3 januari 1983 - den 14 januari 1988, varvid ett förlagsbevis medför rätt till en aktie. Optionsbevisen omfattar optionsrätt till nyteckning av fyra aktier av serie B i bolaget. Teckning kan med undantag av ett par tidsperioder ske under tiden den 1 juli 1982 - den 30 mars 1985. - En unit består alltså av dels ett konvertibelt förlagsbevis, dels ett optionsbevis. Företrädesrätten att teckna en unit bestod som en konsekvens av detta av två komponenter, nämligen dels en rätt att teckna ett konvertibelt förlagsbevis, dels en rätt att teckna ett optionsbevis. För att en i görligaste mån riktig beskattning skall erhållas måste dessa komponenter behandlas var för sig. Detta utgör en utgångspunkt för svaren på frågorna. I det följande tar nämnden först upp ytterligare några mer övergripande grunder för svaren. - Ett optionsbevis av det slag som det är fråga om i ärendet bör enligt nämndens uppfattning behandlas på samma sätt i realisationsvinsthänseende som en aktieägares företrädesrätt enligt 4 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) att delta i en nyemission, dvs enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Ett konvertibelt förlagsbevis behandlas i realisationsvinsthänseende enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. I detta hänseende skiljer sig således det konvertibla förlagsbeviset inte från förlagsbevis utan konverteringsrätt. - Ett ekonomiskt värde hos en företrädesrätt att teckna ett optionsbevis (eg den delen av värdet på en företrädesrätt att teckna en unit som belöper på den däri ingående rätten att teckna ett optionsbevis) representerar inte någon överföring av förmögenhet från Bonnier & Bonnier till aktieägaren och skall alltså inte behandlas som utdelning från bolaget. Värdet av företrädesrätten är nämligen ett uttryck för en förväntan att optionsbeviset senare skall berättiga till förvärv av nyemitterade aktier till ett pris under marknadsvärdet på de gamla aktierna. Den ekonomiska konsekvensen av en sådan prisdifferens är endast en motsvarande värdeöverföring från de gamla till de nyemitterade aktierna. - En försäljning av en företrädesrätt att teckna ett optionsbevis (eg den delen..., se föreg stycke) bör behandlas på samma sätt i realisationsvinsthänseende som en försäljning av ett optionsbevis, dvs enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Ett konvertibelt förlagsbevis kan beskrivas som en oskiljbar förening av ett traditionellt förlagsbevis och en optionsrätt med det särskilda villkoret att likviden för den aktie som i förekommande fall förvärvas kvittas mot fordringen enligt förlagsbeviset. Med ett sådant synsätt är en företrädesrätt att teckna ett konvertibelt förlagsbevissammansatt av två komponenter, nämligen dels en rätt att teckna ett traditionellt förlagsbevis, dels en rätt att teckna en optionsrätt. - Beträffande den första komponenten är följande att notera. Om ett aktiebolag emitterar ett traditionellt förlagslån med företrädesrätt för aktieägarna att teckna lånet och företrädesrätterna representerar ett ekonomiskt värde, far en aktieägare som utnyttjat en teckningsrätt genom att delta i teckningen eller genom att sälja teckningsrätten anses ha erhållit utdelning från bolaget med ett belopp som motsvarar värdet av teckningsrätten. - Av det som sagts i det föregående beträffande företrädesrätterna att teckna optionsbevis följer att värdet av den andra komponenten, alltså den som består i en företrädesrätt att teckna en optionsrätt, inte utgör utdelning. - En teoretiskt helt korrekt beskattning förutsätter att värdet av rätten att teckna ett konvertibelt förlagsbevis (eg den delen av värdet på en företrädesrätt att teckna en unit som belöper på den däri ingående rätten att teckna ett konvertibelt förlagsbevis) fördelas på de nämnda komponenterna, alltså rätten att teckna ett traditionellt förlagsbevis och rätten att teckna en optionsrätt, och att dessa behandlas var för sig. Emellertid saknas i ärendet rimligt säkra hållpunkter för en sådan fördelning. I denna situation anser sig nämnden böra behandla som utdelning hela värdet av en rätt att teckna ett konvertibelt förlagsbevis (eg hela värdet av den delen..., se första meningen i stycket) som utnyttjats genom teckning eller försäljning.

Beträffande de olika frågorna yttrade nämnden:

Frågorna 1 och 2. Svaren innefattas i svaren på de övriga frågorna.

Fråga 3. I teckningsrätterna ingår två komponenter, nämligen dels en (komponent A) som avser rätten att teckna ett konvertibelt förlagsbevis, dels en annan (komponent B) som avser rätten att teckna ett optionsbevis. Köpeskillingen skall fördelas på dessa komponenter. Fördelningen skall ske med ledning av värderelationen mellan ett förlagsbevis och ett optionsbevis då handlingarna kommit i marknaden. - Den del av köpeskillingen som belöper på komponent A skall behandlas som utdelning från Bonnier & Bonnier. - I fråga om komponent B gäller att en avyttring skall behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Som intäkt skall härvid tas upp den del av köpeskillingen som belöper på komponenten. Avdrag skall medges enligt vad som gäller vid avyttringar av teckningsrätter till aktier. Som tidpunkt för anskaffningen skall anses tidpunkten för anskaffningen av de aktier som berättigat till teckningsrätterna.

Fråga 4. Delfråga a. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett optionsbevis utgörs av summan av följande två poster. 1) Den del av priset 260 kr för den motsvarande uniten som belöper på optionsbeviset. 2) Den del av anskaffningskostnaden för de aktier som berättigat till teckningen av den motsvarande uniten som belöper på optionsbeviset. - Ett optionsbevis skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffningen av de aktier som berättigat till tecknandet av den motsvarande uniten.

Delfråga b. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett optionsbevis utgörs av summan av följande tre poster. 1) Den del av priset 260 kr för den motsvarande uniten som belöper på optionsbeviset. 2) Den del av priset på de tillköpta teckningsrätterna som belöper på optionsbeviset. 3) Den del av anskaffningskostnaden för de aktier som utnyttjats vid tecknandet av den motsvarande uniten som belöper på optionsbeviset. - Ett optionsbevis skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffningen av de aktier som utnyttjats vid tecknandet av den motsvarande uniten.

Delfråga c. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Anskaffningskostnaden för ett optionsbevis utgörs av den köpeskilling som erlagts för optionsbeviset. Beviset har anskaffats vid tidpunkten för köpet.

Fråga 5. Delfråga a. Tillämpligt lagrum är 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett förlagsbevis utgörs av summan av följande två poster. 1) Den del av priset 260 kr för den motsvarande uniten som belöper på förlagsbeviset. 2) Det belopp som skall tas till beskattning för utdelning hos L på grund av tecknandet av uniten. - Ett förlagsbevis skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för tecknandet av den motsvarande uniten.

Delfråga b. Tillämpligt lagrum är 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett förlagsbevis utgörs av summan av följande tre poster. 1) Den del av priset 260 kr för den motsvarande uniten som belöper på förlagsbeviset. 2) Den del av priset på de tillköpta teckningsrätterna som belöper på förlagsbeviset. 3) Det belopp som skall tas till beskattning för utdelning hos L på grund av tecknandet av den motsvarande uniten. - Ett förlagsbevis skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för tecknandet av den motsvarande uniten.

Delfråga c. Tillämpligt lagrum är 35 § 4 mom kommunalskattelagen. Anskaffningskostnaden för ett förlagsbevis utgörs av den köpeskilling som erlagts för förlagsbeviset. Beviset har anskaffats vid tidpunkten för köpet.

Fråga 6. Vid en försäljning av en unit skall den del av köpeskillingen som belöper på optionsbeviset behandlas enligt svaret på fråga 4 och den del som belöper på förlagsbeviset behandlas enligt svaret på fråga 5.

Fråga 7. En konvertering av ett förlagsbevis till en aktie skall behandlas som ett byte.

Fråga 8. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av aktiens marknadsvärde vid tidpunkten för konverteringen. Aktien skall anses ha anskaffats vid denna tidpunkt.

Fråga 9, Delfråga a. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av följande två poster, nämligen 1) likviden 260 kr för aktien och 2) en fjärdedel av anskaffningskostnaden för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien beräknad enligt svaret på fråga 4 delfråga a. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffningen av de aktier som medfört rätten till tecknandet av den unit som innehöll det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien.

Delfråga b. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av följande två poster, nämligen 1) likviden 260 kr för aktien och 2) en fjärdedel av anskaffningskostnaden för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien beräknad enligt svaret på fråga 4 delfråga b. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffningen av de aktier som tillsammans med de tillköpta teckningsrätterna utnyttjats vid tecknandet av den unit som innehöll det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien.

Delfråga c. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av följande två poster, nämligen 1) likviden 260 kr för aktien och 2) en fjärdedel av köpeskillingen för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffandet av det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien.

Fråga 10, delfrågorna a-c. Nej.

Fråga 11. Ja.

Fråga 12. Anskaffningskostnaden för en aktie som utnyttjats vid tecknande av en unit skall minskas med den del av anskaffningskostnaden som belöper på det till uniten hörande optionsbeviset.

Ledamöterna Gustafson och Toftered var av skiljaktig mening och anförde: Vi delar inte uppfattningen att den del av värdet på en företrädesrätt att teckna en unit som belöper på den däri ingående rätten att teckna ett konvertibelt förlagsbevis utgör utdelning. Som en konsekvens härav anser vi beträffande fråga 3 att den del av köpeskillingen som belöper på rätten att teckna ett förlagsbevis skall behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. I överensstämmelse med detta skall beträffande fråga 5 posten 2 i svaret på delfråga a och posten 3 i svaret på delfråga b utgå. - I övrigt är vi ense med majoriteten.

Ledamöterna Enslöw och Hallgren var av skiljaktig mening och anförde: De beskattningsfrågor det här gäller är inte direkt reglerade i kommunalskattelagen. Härtill kommer att de skatterättsliga reglerna för obligationer och aktier är utformade på olika sätt. Det är därför naturligt att man kan komma fram till helt olika slutsatser när det gäller att bedöma och besvara de frågor som sökanden ställer. Vi har för vår del kommit fram till slutsatser som i väsentliga avseenden skiljer sig från dem som redovisas av såväl majoriteten som minoriteten Gustafson/Toftered. Vi anser det därför nödvändigt att här inledningsvis redovisa utgångspunkterna för våra resonemang i de olika frågorna. - Vi delar inte majoritetens uppfattning att aktieägarna har erhållit skattepliktig utdelning från bolaget genom att utnyttja eller sälja rätten att teckna konvertibelt förlagsbevis. Bolaget ger ut skuldebrev på nominellt 260 kr och får in motsvarande belopp kontant. Lånet emitteras till 100 procent av nominella beloppet. För att man skall kunna tala om skattepliktig vinstutdelning måste bolagets egna kapital beröras på något sätt av transaktionen. Detta kan ske genom att vinstmedel utbetalas direkt till aktieägarna eller genom att de av bolaget får förvärva en tillgång till pris understigande saluvärdet. Inte något av dessa fall föreligger här. Regeringsrättens avgörande beträffande Gränges Aktiebolags förhandsbesked (R79 1:97) stöder indirekt vår uppfattning på denna punkt. Nils Mattsson har också i sin bok "Aktiebolagens finansieringsformer" uttalat samma mening (sid 109, 110). Det kan inte heller vara fråga om en kapitalrabatt som kommer aktieägarna tillgodo, eftersom lånet ges ut till 100 procent av nominella beloppet. Om det varit fråga om kapitalrabatt i samband med utgivandet av lånet borde beskattning hos mottagaren/aktieägaren ske först när lånet löses och inte i samband med att teckningsrätten utnyttjas. Vår slutsats är således att aktieägarna inte tillförts någon skattepliktig utdelning eller ränta i samband med utnyttjandet av teckningsrätterna. - Majoriteten och minoriteten Gustafson/Toftered anser att anskaffningsvärdet 260 kr skall fördelas på förlagsbeviset respektive optionsbeviset. Vi delar inte denna uppfattning. En utgångspunkt för vårt resonemang har därvid varit att köparens anskaffningspris måste överensstämma med säljarens avyttringspris. Det måste inom skatterätten föreligga överensstämmelse (reciprocitet) mellan säljare och köpare. Bolaget emitterar skuldebrevet till nominella beloppet. Detta innebär att skuldebrevet verkligen förvärvats till detta pris. I bolagets bokföring återspeglas detta genom att låneskulden upptages till nominella beloppet. - Någon teckning i egentlig mening av optionsbevis är det inte fråga om. Enligt vårt sätt att se följer optionsrätterna med gratis. Aktiebolagslagen ger inte det emitterande bolaget någon rätt att sätta ett pris på optionsrätterna. Enligt vår uppfattning kan man skatterättsligt jämställa optionsrätt att teckna aktie enligt 5 kap aktiebolagslagen med företrädesrätt att teckna aktie vid nyemission enligt 4 kap aktiebolagslagen. Inte i något fall äger bolaget rätt att "ta betalt" för företrädesrätten. Inte någon del av emissionsbeloppet för skuldebrevet kan med andra ord anses hänförligt till optionsbeviset. Stöd för denna uppfattning kan också fås av bestämmelserna i 5 kap aktiebolagslagen. Beslut om emission fattas av bolagsstämman. Beslutet skall enligt bestämmelserna i 5 kap 4 § punkt 5 innehålla uppgift om skuldebrevets nominella belopp, emissionskurs och räntefot. Detta gäller alltså bolagsstämmans beslut. Bolagettgivaren av skuldebreven kan rimligen inte bokföra transaktionen efter annan kurs än den bolagsstämman har bestämt. Regeringsrättens dom i Grängesmålet talar också för att det avgörande är emissionskursen. Att optionsbeviset sedermera befinns ha ett eget marknadsvärde saknar betydelse. - I motsats till "fördelningsprincipen", som majoriteten förordar, är vår metod enkel att tillämpa i praktiken. Anskaffningsvärdet för de aktier som tecknas genom utnyttjande av egna optionsbevis är lätt att bestämma. Metoden har antytts av Nils Mattsson och realisationsvinstkommittén. - Majoriteten har kommit fram till att de aktier som tecknats genom utnyttjande av optionsbevis skall anses anskaffade vid den tidpunkt då de aktier förvärvats, som medfört rätten till tecknandet av skuldebrev med tillhörande optionsbevis. När det gäller aktier tecknade på grundval av optionsbevis som förvärvats från utomstående anser majoriteten att anskaffningen skall anses ha skett vid tidpunkten för förvärvet av optionsbeviset. Som vi ser det har departementschefen i prop 1975/ 76:180 s 169 redovisat motsatt uppfattning med anledning av ett förslag från realisationsvinstkommittén (SOU 1975:53 s 171-172). Villkoret för att aktieägaren skall få optionsrätt att teckna aktier är att han tecknar och betalar ett skuldebrev. Optionsrätterna följer således skuldebrevet. Genom villkoret att teckna skuldebrev bryts sambandet med de gamla aktierna. De aktier som tecknats på grund av optionsbevis bör således anses ha anskaffats vid den tidpunkt då optionsbeviset utnyttjas. Detta gäller oavsett hur optionsbeviset förvärvats. - På grund av det anförda anser vi att nämnden bort meddela följande förhandsbesked.

Fråga 1. Förlagsbeviset med åtföljande optionsbevis har emitterats till en kurs som motsvarar lånets nominella belopp. Att villkoren för lånet avpassats så att ett optionsbevis kan förväntas få ett värde för sig bör inte medföra att förlagsbeviset skall anses ha anskaffats till annan kurs än till den nominella, dvs 260 kr. Inte någon del av detta belopp kan anses belöpa på optionsbeviset. Någon fördelning av beloppet på förlagsbeviset respektive optionsbeviset skall således inte ske.

Fråga 2. Nej.

Fråga 3. En avyttring av teckningsrätter skall i realisationsvinsthänseende i sin helhet behandlas enligt reglerna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Teckningsrätterna skall anses förvärvade vid samma tidpunkt som de aktier som berättigat till teckningsrätten.

Fråga 4. Delfrågorna a och b: Ett optionsbevis av det slag som det är fråga om i ärendet bör i realisationsvinsthänseende behandlas på samma sätt som en aktieägares företrädesrätt att delta i en nyemission, dvs enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - L har såsom följer av svaren på frågorna 1 och 2 inte någon anskaffningskostnad för optionsbevisen. - Optionsbevisen skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för tecknandet av förlagsbeviset. - Delfråga c: Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett optionsbevis utgörs av den köpeskilling som har erlagts för optionsbeviset. - Optionsbeviset har anskaffats vid tidpunkten för köpet.

Fråga 5. Delfråga a: Ett konvertibelt förlagsbevis behandlas i realisationsvinsthänseende enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett förlagsbevis är 260 kr enligt svaret på fråga 1. - Ett förlagsbevis skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för teckningen. - Delfråga b: Tillämpligt lagrum är 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för ett förlagsbevis utgörs av summan av den för de tillköpta teckningsrätterna erlagda köpeskillingen och 260 kr. - Förlagsbeviset skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för teckningen. - Delfråga c: Tillämpligt lagrum är 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden utgörs av den köpeskilling som erlagts för förlagsbeviset. - Förlagsbeviset har anskaffats vid tidpunkten för köpet.

Fråga 6. Vid en försäljning av ett förlagsbevis med åtföljande optionsbevis skall den del av köpeskillingen som belöper på optionsbeviset behandlas i enlighet med svaret på fråga 4 och den del som belöper på förlagsbeviset behandlas i enlighet med svaret på fråga 5. - Försäljningslikviden skall fördelas med ledning av marknadsvärdet på ett optionsbevis respektive på ett förlagsbevis vid tidpunkten för försäljningen.

Fråga 7. En konvertering av ett förlagsbevis till en aktie skall behandlas som ett byte.

Fråga 8. Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av marknadsvärdet vid tidpunkten för konverteringen. Aktien skall anses ha anskaffats vid denna tidpunkt.

Fråga 9. Delfrågorna a och b: Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av den likvid om 260 kr som erlagts vid utnyttjandet av en optionsrätt för teckning av aktien. - Aktien skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten. - Delfråga c: Tillämpligt lagrum är 35 § 3 mom kommunalskattelagen. - Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av 260 kr och en fjärdedel av den köpeskilling som erlagts för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för tecknandet av aktien, d v s utnyttjandet av optionsbeviset.

Fråga 10. Nej.

Fråga 11. Ja.

Fråga 12. Anskaffningskostnaden för aktierna skall inte reduceras med anledning av att de utnyttjats för teckning av förlagslånet.

L anförde besvär hos regeringsrätten med yrkande att förhandsbeskedet skulle utformas så som ledamöterna Enslöw och Hallgren anfört utom såvitt avsåg fråga om innehavstid för optionsbevis, vilken i stället borde räknas från tidpunkten för det ursprungliga aktieförvärvet.

Vederbörande taxeringsintendent yrkade i besvär dels att svaren på delfrågorna 4 a och b skulle utformas så att optionsbeviset skulle anses ha anskaffats när uniten förvärvades och att tillämpligt lagrum var 35 § 4 mom kommunalskattelagen, dels att svaren på delfrågorna 9 a), b) och c) skulle utformas så att aktien skulle anses ha anskaffats vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten att teckna aktien.

Regeringsrätten (1983-12-13, Nordlund, Petrén, Hellner, Hultqvist, Tottie) yttrade: L:s framställning till riksskatteverket om förhandsbesked gäller bedömningen i skattehänseende av de i framställningen närmare angivna situationerna och mynnar ut i 12 frågor, några uppdelade i delfrågor. Endast vissa av de av riksskatteverket givna svaren har dragits under regeringsrättens prövning genom yrkanden i besvären om ändrat innehåll i svaren. Yrkandena berör frågorna 1-6, 9 och 12. Med hänsyn till nämnda frågors innehållsmässiga samband med varandra måste överprövningen ske oberoende av det formella förhållandet att svaren på vissa delfrågor inte uttryckligen överklagats och att yrkandena i besvären givits vissa preciseringar. Regeln i 29 § förvaltningsprocesslagen får i målet anses ha den innebörden att ramen för regeringsrättens prövning bildas av de av L i skrivelsen till riksskatteverket ställda frågorna rörande skattekonsekvenserna i de situationer, som anges i frågorna 1-6, 9 och 12.

Bonnier & Bonnier Independent Finans Aktiebolag (Bonnier) beslöt vid extra bolagsstämma den 16 november 1981 upptaga ett förlagslån på nominellt högst 15 600 000 kr på bl a följande villkor. Vid upptagandet av lånet utfärdas till långivaren förlagsbevis. Varje förlagsbevis nominella belopp är 260 kr eller multiplar av detta belopp. Bevisen är ställda till viss man eller order. Förlagsbevisen emitteras till pari och betalning sker senast den 15 januari 1982. Förlagslånet förfaller till betalning den 15 januari 1988. Ränta beräknas efter 8 procent om året, Innehavare av förlagsbevis har rätt att under tiden från och med den 3 januari 1983 till och med den 14 januari 1988 påkalla konvertering av förlagsbeviset till en ny aktie i bolaget för varje lånebelopp om 260 kr till en konverteringskurs av 260 kr. Med varje förlagsbevis på nominellt 260 kr är vidare förenat ett optionsbevis omfattande fyra optionsrätter, varje rätt berättigande innehavaren att under tiden den 1 juli 1982 - den 30 mars 1985 med vissa uppehåll teckna en aktie i bolaget till en kurs av 260 kr. För optionsbeviset gäller att det får avskiljas från förlagsbeviset och att innehavaren därefter äger förfoga över optionsbeviset särskilt.

Den extra bolagsstämman beslöt dessutom att öka aktiekapitalet i bolaget med sammanlagt högst 15 000 000 kr. Höjningen av aktiekapitalet skulle motsvara det sammanlagda beloppet av de aktier som kunde komma att utgivas till följd av att innehavare av förlagsbevis konverterat bevis till aktie och innehavare av optionsrätt utnyttjat denna och tecknat en aktie i bolaget.

Aktieägarna i bolaget ägde företrädesrätt att deltaga i förlagslånet på så sätt att varje tiotal aktier berättigade till teckning av ett förlagsbevis om 260 kr.

Av reglerna i 5 kap aktiebolagslagen framgår att ett sätt att tillföra aktiebolag nytt kapital är att bolaget emitterar skuldebrev förenade med utfästelse av bolaget att låta borgenären utbyta sin fordran enligt skuldebrevet mot aktier i bolaget. Skuldebrev kan också förenas med rätt för borgenären att teckna aktie i bolaget mot betalning i pengar. Bonniers nu ifrågavarande förlagslån utges med båda dessa möjligheter för borgenären att förvärva aktier i bolaget eller, sett från bolagets sida, möjligheter för detta att få tillskott av aktiekapital.

Möjlighet att delta i förlagslånet står öppen för alla men företrädesrätt tillkommer som nämnts bolagets aktieägare. Företrädesrätten (teckningsrätten) till deltagande i förlagslånet skiljer sig från teckningsrätt vid nyemission av aktier såtillvida att det inte är säkert, att utnyttjandet av teckningsrätten till förlagsbevis kommer att leda till att bolaget emitterar flera aktier, dvs utökar antalet andelar i bolaget, medan utnyttjandet av teckningsrätt vid nyemission innebär att antalet andelar i bolaget ökar, dvs bolagets behållna tillgångar fördelas på flera andelar med åtföljande minskning av varje andels värde. När en aktieägare vid överlåtelse av teckningsrätt i nyemission betingar sig ett vederlag kompenserar detta honom för den värdeminskning hans aktie undergår till följd av att den efter nyemission kommer att representera en mindre andel i bolaget. Vederlag vid överlåtelse av teckningsrätt i förlagslånet har däremot inte omedelbart denna funktion utan kan i första hand ses som en ersättning till aktieägaren för att denne avstår en möjlighet att, för den händelse bolagets resultatutveckling blir positiv eller kursen på dess aktier av annan orsak stiger, framdeles göra aktieförvärv till ett pris under den dåmera gällande aktiekursen. Vederlaget för en teckningsrätt i förlagslånet kan i enlighet med det sagda liknas vid en kostnad för en rätt att delta i ett spel, medan vederlaget vid försäljning av en teckningsrätt i nyemission utgör kompensation för ett värde som frångår aktieägaren. Denne tar då med andra ord genom försäljningen av teckningsrätten ut en del av sin investering i aktien, vilket inte är fallet när han säljer rätt att teckna förlagslån med endast en risk för framtida minskning av värdet av hans aktieinnehav genom att antalet av andra innehavda andelar i bolaget ökas.

Utgångspunkten för besvarande av L:s frågor är att, om han som aktieägare i Bonnier tecknar och betalar ett förlagsbevis på 260 kr, han har lämnat bolaget ett lån på detta belopp. Han har vidare som aktieägare genom beslutet på bolagsstämman förbehållit sig att, i stället för att avvakta lånetidens utgång och då återfå det utlånade beloppet, under lånets löptid teckna aktier i bolaget till en kurs av 260 kr och begagna sin fordran hos bolaget enligt förlagsbevisen till att tillföra bolaget det kapitaltillskott han utfäst genom aktieteckningen. Vidare har L som aktieägare genom beslutet på bolagsstämman tillförsäkrat sig en möjlighet att i viss proportion till det lån han lämnat bolaget teckna nya aktier i bolaget till en i förväg fastställd kurs av likaledes 260 kr för aktie. Varken bolagets utfästelse av konverteringsrätt eller optionsrätten innefattar någon kostnad för bolaget utan representerar för detta, vad gäller konverteringsmöjligheten, ett sätt för bolaget att infria sin skuld enligt förlagsbeviset genom att i stället för att kontant lösa lånet omvandla detta till aktiekapital och, vad gäller optionsbeviset, en möjlighet att få ännu ett kapitaltillskott genom en ytterligare ökning av aktiekapitalet.

Att utfästelserna i L:s hand representerar värden, byggda på förväntningar om kursutvecklingen för bolagets aktier, medför inte att han skall anses ha lånat bolaget ett lägre belopp än vad förlagsbevisen nominellt anger och han faktiskt inbetalat till bolaget.

Från nu angivna utgångspunkter blir svaret på fråga 1 att L som aktieägare till bolaget lånar ut 260 kr eller multiplar av detta belopp och att han som långivare erhåller förlagsbevis lydande på motsvarande belopp samt att såväl konverteringsrätt som optionsbevis som åtföljer förlagsbeviset utgör möjligheter till aktieförvärv i bolaget som L erhållit utan särskild kostnad för honom.

I överensstämmelse härmed blir svaret på fråga 2 att, om L av annan köper en teckningsrätt, denna teckningsrätt avser rätt att delta i förlagslånet och i anslutning därtill erhålla förlagsbevis. Teckningsrätten har således avseende allenast på förlagsbeviset låt vara det pris L erlagt för teckningsrätten betingas av de till förlagsbeviset knutna möjligheterna att längre fram förvärva aktier i bolaget till en på förhand bestämd kurs.

På fråga 3 blir svaret att, om L säljer sin rätt som aktieägare att delta i förlagslånet, den realisationsvinst som därvid kan uppkomma skall, därför att rätten såsom varande en rätt att teckna ett skuldebrev som kan konverteras till en aktie är jämförlig med en teckningsrätt till aktie, i sin helhet beskattas enligt reglerna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen.

Vad gäller fråga 4 a) och b) skall - enär såväl konverteringsrätten som optionsrätten ej är ett direkt utflöde av det aktieinnehav som kvalificerar för deltagande i förlagslånet utan skall, som framgår av reglerna i 5 kap aktiebolagslagen, ses som knutna till lånet - optionsbeviset anses anskaffat vid tidpunkten för deltagande i förlagslånet, oavsett om deltagandet sker på grund av eget aktieinnehav eller på grund av köpta teckningsrätter. Anskaffningskostnaden för köpt rätt att teckna förlagslånet skall till ingen del anses belöpa på optionsbeviset. Har L, som sägs i fråga 4 c), köpt optionsbeviset blir anskaffningskostnaden inköpspriset och anskaffningstiden dagen för inköpet. Optionsbeviset avser en rätt att teckna aktier och vid försäljning av optionsbeviset skall således realisationsvinsten alltid beräknas efter reglerna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen, oavsett hur L förvärvat optionsbeviset.

Vad härefter angår fråga 5 avseende försäljningen av förlagsbevis gäller att, om L som anges i a) själv deltagit i förlagslånet och därvid erhållit det förlagsbevis han nu avyttrar, anskaffningskostnaden är vad han utbetalat som lån till bolaget. Har han tecknat lånet med hjälp av inköpta teckningsrätter, vilket frågan i b) gäller, tillkommer till lånebeloppet hans kostnad för teckningsrätterna. Anskaffningstiden blir i båda fallen tidpunkten för L:s deltagande i förlagslånet. Har L köpt förlagsbeviset på marknaden är inköpspriset anskaffningskostnad och anskaffningstiden den dag då köpet skedde. För den realisationsvinst som kan uppkomma vid en försäljning gäller i alla fallen reglerna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen.

Svaren på de under fråga 6 ställda delfrågorna blir exakt desamma som svaren på delfrågorna under fråga 5. Anskaffningskostnaden för en s k unit är således för L i både fallet a) och fallet b) vad han inbetalat till bolaget som andel i förlagslånet eller 260 kr för varje förlagsbevis med tillhörande optionsbevis, varvid i fall b) tillkommer anskaffningskostnaden för teckningsrätterna.

Delfrågorna under fråga 9 gäller försäljning av aktier erhållna genom utnyttjande av optionsrätt. Har L förvärvat optionsbeviset genom att teckna förlagslån - delfrågorna a) och b) - skall anskaffningskostnaden för envar av de med utnyttjande av optionsrätten tecknade aktierna vara vad han erlagt för aktien, dvs 260 kr, oavsett om deltagandet i förlagslånet grundat sig på egna aktier eller på köpta teckningsrätter. Likaså skall i båda fallen anskaffningstiden för aktien vara tiden för utnyttjandet av optionsrätten. Om L såsom anges i delfråga c) fövärvat optionsbeviset särskilt, blir hans anskaffningskostnad för aktien en fjärdedel av priset på optionsbeviset samt de 260 kr som han tillfört bolaget för att få den andel i bolagets tillgångar som aktien representerar. Anskaffningstiden är liksom i svaret på delfrågorna a) och b) tiden för utnyttjandet av optionsrätten. En vid försäljning uppkommande realisationsvinst skall i alla tre fallen beräknas enligt 35 § 3 mom kommunalskattelagen.

Vad slutligen gäller fråga 12 påverkas inte anskaffningskostnaden för de aktier som L utnyttjat för att få företrädesrätt att delta i förlagslånet av detta utnyttjande. Anskaffningskostnaden förblir således oförändrad.

Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet i enlighet med vad ovan anförts.

II.

I ansökan om förhandsbesked i taxeringsfråga, som inkom till riksskatteverket den 15 januari 1982, anförde Magnus O: Investment AB Asken skall utge ett obligationslån förenat med optionsrätt till nyteckning av aktier i bolaget. Med varje obligation medföljer optionsbevis. För varje multipel om nominellt 1 000 kr följer rätt att teckna aktier i bolaget. Optionsbevis är frånskiljbara från obligation. På marknaden kommer således efter hand att finnas dels obligationer med optionsbevis, dels obligationer utan optionsbevis, dels optionsbevis. Obligationslånet bjuds ut på öppna marknaden till allmänheten utan företrädesrätt för aktieägare i Investment AB Asken. - Med utgångspunkt från vad ovan angivits och vad som framgår av bifogat emissionsprospekt finns ett flertal möjligheter för mig att förvärva olika komponenter i erbjudandet. - Efter förvärv genom teckning av obligationer med optionsbevis kan jag komma att avyttra det förvärvade. Avyttringen kan avse a) obligation med optionsbevis, b) obligation, c) optionsbevis.

Sökanden önskade svar på följande frågor:

1. Vid avyttring enligt a-c ovan, är avyttringen att hänföra till sådan avyttring som avses i tredje eller fjärde momentet av 35 § kommunalskattelagen?

2. Hur skall anskaffningskostnaden för obligationer med optionsbevis beräknas för det fall obligationen respektive optionsbeviset avyttras var för sig?

3. Skall utnyttjande av optionsrätt genom tecknande av aktie i Investment AB Asken anses utgöra avyttring av optionsrätt och i så fall hur skall avyttringspriset beräknas?

4. Med utgångspunkt från svaret på fråga 2 ställs frågan hur skall anskaffningskostnaden beräknas för den tecknade aktien och vid vilken tidpunkt skall den tecknade aktien anses förvärvad?

5. Förändras svaren på frågorna 1-4 och i så fall hur om jag i stället förvärvar följande tillgångar på annat oneröst sätt än genom teckning av obligation med optionsbevis, t ex förvärv via börshandel:

a) obligation med optionsbevis

b) obligation

c) optionsbevis?

Sökanden tillade att nämnden ägde utgå ifrån att han inte bedrev handel med värdepapper eller annan verksamhet som skulle innebära att de ovan angivna tillgångarna skulle betraktas som lagertillgång.

Det i ansökan nämnda emissionsprospektet innehöll bl a följande:

Lånevillkoren i sammandrag

Lånebelopp Kr 55 000 000.

Lånedatum 30 december 1981.

Räntesats 10 1/2%.

Ränteförfallodagar 30 juni och 30 december

Räntekuponger Obligationerna kommer att förses med kupongark. Mot avlämnande av kupong erhålls halvårsränta.

Optionsrätt För varje multipel om nom 1 000 kr följer optionsbevis med rätt att teckna 3 aktier av serie B i bolaget. Optionsbevisen är frånskiljbara.

Återbetalning Lånet förfaller i sin helhet till betalning den 30 december 1988.

Valörer 1 000 kr, 10 000 kr och 100 000 kr.

Börsnotering Ansökan kommer att inges om obligationslånets (inklusive och exklusive optionsbevis) inregistrering på Stockholms Fondbörs innebärande bl a att kursen på obligationerna kommer att bli föremål för notering.

Försäljningsvillkor

Emissionskurs 100 %.

Teckningstid Teckning av obligationer med optionsbevis sker under tiden 30 december 1981 - 15 januari 1982. Undertecknade banker har emellertid rätt dels att förlänga teckningstiden, dels att avbryta teckningen före teckningstidens utgång.

Likvidtid Likvid skall erläggas under tiden 20-29 januari 1982. Vid likvid erlägges upplupen ränta efter 10 1/2 % från 30 december 1981.

lnterimsbevis Då likvid erlägges, utfärdas interimsbevis på obligationerna med optionsbevis.

Utlämnande av obligationer med optionsbevis Interimsbevisen beräknas under maj månad 1982 kunna utbytas mot obligationer och optionsbevis. Närmare besked kommer att lämnas genom annons i dagspressen.

Villkor för optionsbevisen m m

I korthet har villkoren följande innebörd:

Aktieteckning Varje optionsrätt medför rätt till teckning av en aktie av serie B i bolaget. Optionsbevisen skall tillsammans med ifylld anmälningssedel enligt fastställt formulär lämnas till emissionsbankernas emissionsavdelningar.

Teckningstid Från och med 1 juni 1982 till och med 30 december 1988, med undantag för 1 april - 30 maj under ett vart av åren 1983-1988.

Likvid Likvid skall erläggas vid teckningen med 235 kr per aktie.

Interimsbevis Då likvid för tecknade aktier erlagts utfärdas interimsbevis.

Stämpelskatt Stämpelskatt för de aktier som utges vid nyteckning skall betalas av Investment AB Asken.

Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden (1983-02-18, Berglöf, Blomqvist, Brissman, Gustafson, Sandström, Toftered) meddelade följande förhandsbesked:

Fråga 1. En optionsrätt av det slag som det är fråga om i ärendet bör enligt nämndens uppfattning behandlas på samma sätt i realisationsvinsthänseende som en företrädesrätt enligt 4 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) att delta i en nyemission, d v s enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. Nämnden förklarar att en avyttring av ett optionsbevis skall behandlas enligt de nämnda bestämmelserna. - En avyttring av en obligation utan optionsbevis skall behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Vid en avyttring av en obligation med optionsbevis skall den del av köpeskillingen som belöper på obligationen utan optionsbeviset behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen och den del som belöper på optionsbeviset behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen.

Fråga 2. Anskaffningskostnaden för en obligation med optionsbevis skall fördelas på obligationen utan optionsbevis och på optionsbeviset med ledning av värderelationen då handlingarna kommit i marknaden.

Fråga 3. Nej.

Fråga 4. Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av följande två poster, nämligen 1) likviden 235 kr vid aktieteckningen och 2) en tredjedel av anskaffningskostnaden för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien beräknad enligt svaret på fråga 2. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för anskaffandet av det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien.

Fråga 5. Delfrågan avseende fråga 1. Svaret förändras inte. - Delfrågan avseende fråga 2. Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts för sig utgörs av köpeskillingen. Motsvarande gäller för ett optionsbevis som köpts för sig. - Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts med optionsbevis utgörs av den del av köpeskillingen som vid en fördelning på obligationen och optionsbeviset med ledning av marknadsvärdena vid tidpunkten för anskaffningen belöper på obligationen. Motsvarande gäller för ett optionsbevis som anskaffats tillsammans med en obligation.

Delfrågan avseende fråga 3. Svaret förändras inte. - Delfrågan avseende fråga 4. Posten 2 i första stycket av svaret skall i stället utgöras av en tredjedel av köpeskillingen för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien eller i förekommande fall en tredjedel av den på optionsbeviset belöpande delen av köpeskillingen för obligationen med optionsbevis. - I övrigt förändras inte svaret.

Ledamöterna Enslöw och Hallgren var av skiljaktig mening och ansåg att förhandsbeskedet borde ha utformats på följande sätt: Fråga 1. En optionsrätt av det slag som det är fråga om i ärendet bör behandlas på samma sätt i realisationsvinsthänseende som en aktieägares företrädesrätt enligt 4 kap 2 § aktiebolagslagen att delta i en nyemission, d v s enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen. En avyttring av ett optionsbevis skall således behandlas enligt de nämnda bestämmelserna. - En avyttring av en obligation utan optionsbevis skall behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. - Vid en avyttring av en obligation med optionsbevis skall den del av köpeskillingen som belöper på obligationen utan optionsbeviset behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen och den del som belöper på optionsbeviset behandlas enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom kommunalskattelagen.

Fråga 2. Obligationslånet emitteras till en kurs av 100 procent av nominella beloppet. Anskaffningskostnaden för en obligation utgörs av den likvid som erläggs vid teckningen. Enligt emissionsvillkoren erläggs inte någon likvid för det optionsbevis som följer varje multipel om nominellt 1 000 kr. Anskaffningskostnaden för ett optionsbevis är därför 0 kr. Någon uppdelning av den erlagda likviden på obligation och optionsbevis skall inte göras.

Fråga 3. Nej.

Fråga 4. Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av den vid aktieteckningen erlagda likviden 235 kr. - En aktie skall anses ha anskaffats vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten att teckna aktien.

Fråga 5. Delfrågan avseende fråga 1. Svaret förändras inte.

Delfrågan avseende fråga 2. Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts för sig utgörs av köpeskillingen. Motsvarande gäller för ett optionsbevis som köpts för sig. - Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts med optionsbevis utgörs av den del av köpeskillingen som vid en fördelning på obligationen och optionsbeviset med ledning av marknadsvärdena vid tidpunkten för anskaffningen belöper på obligationen. Motsvarande gäller för ett optionsbevis som anskaffats tillsammans med en obligation.

Delfrågan avseende fråga 3. Svaret förändras inte.

Delfrågan avseende fråga 4. Anskaffningskostnaden för en aktie utgörs av summan av följande två poster, nämligen 1) likviden 235 kr vid aktieteckningen och 2) en tredjedel av köpeskillingen för det optionsbevis som berättigat till tecknandet av aktien eller i förekommande fall en tredjedel av den på optionsbeviset belöpande delen av köpeskillingen för obligationen med optionsbevis. - I övrigt förändras inte svaret.

O anförde besvär hos regeringsrätten med yrkande att förhandsbeskedet skulle utformas enligt följande: Fråga 1: Avyttringen är att hänföra till sådan avyttring som avses i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. Fråga 2: Anskaffningskostnaden för en obligation med optionsbevis skall fördelas på obligationen med så stor del av den totala anskaffningskostnaden som motsvarar obligationens marknadsvärde vid utgivandet och på optionsbeviset med återstående del. Fråga 3. Utnyttjande av optionsrätt genom tecknande av aktie i Investment AB Asken skall anses utgöra avyttring av optionsrätten. Avyttringspriset utgörs av den förvärvade aktiens marknadsvärde på förvärvsdagen med avräkning för det utgivna vederlaget. Fråga 4. Anskaffningskostnaden för den tecknade aktien utgörs av den förvärvade aktiens marknadsvärde på förvärvsdagen. Den tecknade aktien skall anses förvärvad vid tidpunkten för konverteringen. Fråga 5. Delfrågan avseende fråga 1. Svaret förändras inte. Delfrågan avseende frågan 2. Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts för sig utgörs av köpeskillingen. Motsvarande gäller för ett optionsbevis som köpts för sig. Anskaffningskostnaden för en obligation som köpts med optionsbevis utgörs av så stor del av köpeskillingen som motsvarar betalkursen för obligationen på förvärvsdagen. Anskaffningskostnaden för optionsbevis som förvärvats tillsammans med en obligation utgörs av skillnaden mellan köpeskillingen för enheten och betalkursen för obligationen på förvärvsdagen. Delfrågan avseende fråga 3. Svaret förändras inte. Delfrågan avseende fråga 4. Svaret förändras inte.

Vederbörande taxeringsintendent anförde likaledes besvär och yrkade att fråga 4 besvarades så att aktien ansågs ha anskaffats vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten att teckna aktien.

Regeringsrätten (1983-12-13, Nordlund, Petrén, Hellner, Hultqvist, Tottie) yttrade: Investment AB Asken beslöt i december 1981 att emittera ett obligationslån avseende ett belopp om 55 000 000 kr på bl a följande villkor. Lånedag är den 30 december 1981. Lånet förfaller till betalning den 30 december 1988. Det löper med en ränta av 10 1/2 procent. Obligationerna emitteras till pari i valörerna 1 000, 10 000 och 100 000 kr. Någon företrädesrätt gäller ej vid lånets teckning, utan det utbjuds på öppna marknaden. Envar som deltar som långivare erhåller för varje utlånat helt tusental kronor ett optionsbevis ställt till innehavaren och omfattande tre optionsrätter. Varje optionsrätt ger innehavaren rätt att under tiden den 1 juni 1982 till och med den 30 december 1988 med vissa uppehåll teckna en ny aktie i bolaget mot kontant betalning av 235 kr. Utnyttjandet av optionsrätterna skulle medföra en nyteckning av 165 000 aktier i bolaget.

Bolagets beslut innebär att bolaget anlitar en av de möjligheter att tillföra bolag kapital, varom regler finns i 5 kap aktiebolagslagen, nämligen att emittera lån förenat med rätt för borgenären att teckna aktie i bolaget mot betalning i pengar.

Utgångspunkten vid besvarande av O:s frågor är det rättsförhållandet att O lämnar bolaget ett lån uppgående till visst belopp. Som långivare har han erhållit en utfästelse från bolaget att senare få under vissa villkor teckna aktier i bolaget. Denna utfästelse motsvaras inte av någon kostnad för bolaget. Fastmera innefattar den en möjlighet för bolaget att i framtiden erhålla ytterligare kapitaltillskott genom höjning av bolagets eget aktiekapital. Bolagets aktieägare har å sin sida förklarat sig medge att långivarna kan få bli delägare i bolaget mot att de vid långivningen nöjer sig med villkor som är mindre fördelaktiga än vad marknaden eljest kunnat erbjuda.

Vid besvarande av de av O ställda frågorna har regeringsrätten ansett att ramen för dess prövning av målet inte kan begränsas av den omständigheten att O, liksom i viss del även taxeringsintendenten, i regeringsrätten ställt bestämda yrkanden om innehållet i svaren på de olika frågorna. Ramen utgörs enligt 29 § förvaltningsprocesslagen av de fem frågor som O ställt i sin framställning till riksskatteverket och beträffande vilka talan fullföljts till regeringsrätten.

Fråga 1 föranleder följande svar. Om O, efter att som långivare ha deltagit i bolagets obligationslån och därvid erhållit obligationer, säljer en obligation - med eller utan vidhängande optionsbevis - blir realisationsvinsten vid försäljningen att bestämma efter reglerna i 35 § 4 mom kommunalskattelagen. Har däremot optionsbeviset avskilts och försäljes det särskilt, skall den realisationsvinst som kan uppkomma vid denna försäljning såsom avseende en rätt att teckna aktier beskattas enligt reglerna i 35 § 3 mom nämnda lag.

Beträffande fråga 2 gäller för O att, om han själv deltagit i obligationslånet och därvid erhållit obligationer, anskaffningskostnaden för obligationen för honom är det belopp i tusental kronor som han utlånat till bolaget. Däremot har han inte haft någon kostnad för erhållande av optionsbeviset.

Optionsrätten utslocknar när den utnyttjas. Svaret på fråga 3 blir således, att någon avyttring inte kommer till stånd, när optionsrätten utnyttjas.

Vad beträffar fråga 4 jämfört med fråga 5 blir svaret olika allteftersom O som den ursprunglige långivaren begagnar den av honom vid långivningen erhållna optionsrätten eller han tecknar aktien med hjälp av en förvärvad optionsrätt. I förra fallet blir anskaffningskostnaden för O de 235 kr som han tillfört bolaget som aktiekapital i anledning av att han tecknat aktien. I det senare fallet skall till detta belopp läggas anskaffningskostnaden för optionsrätten för att få fram anskaffningskostnaden för aktien. I båda fallen har aktien anskaffats vid den tidpunkt då optionsrätten utnyttjas.

Vad gäller fråga 5 kan följande antecknas. Om O förvärvat en obligation på annat oneröst sätt än genom deltagande i obligationslånet gäller för honom att inköpspriset är anskaffningskostnad. Om obligationen vid förvärvet visserligen är förenad med optionsbevis men någon kurs ännu ej registrerats för detta får inköpspriset i sin helhet anses falla på obligationen. Om förvärvet skett efter den tidpunkt då optionsbeviset börjat noteras som ett fristående värdepapper, skall särskild anskaffningskostnad beräknas för obligationen och för optionsbeviset, varvid inköpspriset fördelas på obligationen och optionsbeviset efter kursrelationen dem emellan på förvärvsdagen. Vid förvärv av ett optionsbevis för sig utgör inköpspriset anskaffningskostnaden om realisationsvinst skall beräknas i anledning av en senare försäljning.

Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet i enlighet med vad ovan anförts.

Föredraget 1983-11-15-16,

målnummer 1916-1983, 1962-1983

• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .