Dokument
VINSTÖFERFÖRING GENOM FLYTT AV FÖRETAGSLEDNING
Regeringsrättens dom den 29 oktober 1998, mål nr 6137-98, RÅ 1998 not 213
Förflyttning av företagslednig till utlandet föranleder inte uttagsbeskattning
Lagstiftning
Enligt punkt 1 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, gäller för det fall en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla att beskattning skall ske som om tillgången avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet.
Bakgrund
X överväger att överföra delar av koncernens ledningsfunktioner till ett brittiskt koncernbolag. Överföringen avses ske genom att cirka 100 personer i ledande befattningar erhåller anställning i koncernbolaget. Någon överföring av specifika immateriella rättigheter från X till det brittiska bolaget kommer inte att ske. Enligt förutsättningarna kommer överföringen inte att medföra att X blir beskattat i Storbritannien såsom ett där hemmahörande bolag.
X ansökte om förhandsbesked och frågade om det skulle uttagsbeskattas till följd av överföringen.
FÖRHANDSBESKED
Skatterättsnämnden (SRN) ansåg inte att X skulle uttagsbeskattas om den ifrågavarande överföringen av ledningsfunktioner genomfördes.
SRN motiverade sitt ställningstagande på följande sätt.
Enligt punkt 1 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 22 § KL (1928:370) gäller för det fall en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla att beskattning skall ske som om tillgången avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. Regeln förutsätter således att tillgången i fråga kan bli föremål för avyttring. En förutsättning är också att vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. - En överföring av ledningsfunktioner innebärande att personer slutar sin anställning i ett bolag och erhåller anställning i ett annat kan inte anses innebära att en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla i den mening som avses i den nämnda bestämmelsen eftersom "tillgången" i fråga (de anställda) inte kan avyttras. Visserligen innebär den aktuella överföringen att det mervärde som skapas av de berörda personernas arbete, vilket mervärde tidigare beskattats hos X, efter överföringen kommer att beskattas i det brittiska bolaget. Detta är emellertid inte i sig en grund för uttagsbeskattning. Att det brittiska koncernbolaget i fortsättningen kan komma att utöva ledningsfunktioner som hittills utförts inom X kan således inte föranleda någon uttagsbeskattning.
YRKANDEN M.M.
Riksskatteverket (RSV) överklagade förhandsbeskedet till Regeringsrätten. RSV yrkade att Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att X enligt bestämmelserna i punkt 1 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 22 § KL skulle uttagsbeskattas för de tillgångar som förs över till dotterbolaget i Storbritannien. I andra hand yrkade RSV att X skulle anses ha ett fast driftställe i Storbritannien. Till stöd för sin talan anförde RSV bl.a. följande.
En överföring av en del av X-koncernens ledningsfunktioner, dvs. VD-funktionen och vissa andra koncernfunktioner som ekonomi, juridik, marknad, personal och information, till ett brittiskt bolag innebär att styrelsen i X delegerat bolagets rätt att som ägare till dotterföretagen svara för den dagliga styrningen och ledningen av X-koncernen till ett brittiskt koncernbolag. X:s upplåtelse av dessa koncernledningsfunktioner till det brittiska bolaget utgör en form av rättighet som kan jämställas med de tillverknings- respektive försäljningsrättigheter som exempelvis ett tillverkningsföretag kan upplåta till ett annat företag. En överföring av ett multinationellt företags ledningsfunktioner innebär inte bara att en rätt att styra och leda koncernen lämnats utan också att en stor mängd egendom av immateriell natur som X arbetat upp i form av marknadsinformation, arbetsrutiner, organisationsutredningar, informationsinhämtningssystem, datasystem osv., kommer att utnyttjas av det brittiska koncernbolaget i dess verksamhet.
X yrkade att Regeringsrätten skulle avslå överklagandet till den del det avsåg frågan om uttagsbeskattning samt avvisa överklagandet till den del det avsåg frågan om fast driftställe i Storbritannien. X anförde bl.a. följande.
För uttagsbeskattning gäller att fråga är om överförande till annan person av en befintlig tillgång som innehas med äganderätt. Grundläggande för eventuell beskattning är givetvis också att denna tillgång är av natur att kunna överlåtas. I nu förevarande fall är det icke fråga om en av bolaget med äganderätt innehavd tillgång som förvärvats eller upparbetats av X. De tillhandahållanden som framdeles kan komma att ske hänför sig inte heller till tid varunder ifrågavarande personal varit anställd i bolaget; tjänsterna utförs först sedan personalen anställts i det engelska bolaget och de tillhandahålls alltså av detta. Några immateriella rättigheter kommer inte att överföras till det brittiska dotterbolaget.
HFDs AVGÖRANDE
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som SRN av frågan om uttagsbeskattning. - RSVs i andra hand framställda yrkande att Regeringsrätten skulle förklara att X skulle anses ha ett fast driftställe i Storbritannien har inte prövats av SRN. Yrkandet avvisades därför.
Regeringsrätten avvisade RSVs i andra hand framställda yrkande och fastställde SRNs förhandsbesked i den del det överklagats.
Kommentar
Om RSVs yrkande hade bifallits skulle det ha medfört en jordskredsliknande förändring av förutsättningarna att driva internationell näringsverksamhet och verksamhet i koncerner. Snart sagt varje omorganisation i företaget skulle kunna bli föremål för bedömning av vilka värden som förflyttats. Sakligt ekonomiskt sett är dock trots det RSVs inställning inte helt oberättigad. De facto har det utländska företaget utan ersättning tillförts den vinstgenereringskapacitet som ursprungligen legat hos sökandebolaget. En sådan bedömning skulle emellertid innebära krav på erättning för förflyttnig av arbetskraft. En ledamot av SRN var av avvikande mening och anförde:
Enligt min mening borde fråga 1 ha besvarats med beslutet, att X enligt bestämmelserna i punkt 1 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 22 § KL skall uttagsbeskattas för de tillgångar som förs över till dotterbolaget i Storbritannien. - Motivering. - Vederlag som erhållits vid en avyttring av de funktioner som skall föras över till det brittiska bolaget skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. Detta gäller oavsett om det är den tidigare hos X anställda personalen eller nyanställd personal som skall utföra de arbetsuppgifter som ingår i funktionerna. I bl.a. prop. 1994/95:91 (s. 40) har uttalats att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte torde föreligga när det finns risk att beskattningsunderlag försvinner ur landet. Överflyttningen av de i ärendet beskrivna funktionerna medför att beskattningsunderlag försvinner ur landet. Uttagsbeskattning skall således ske.
Målet avsåg överflyttning av företagsledningen till ett utländskt dotterbolag. Någon fråga om tillämpningen av korrigeringsregeln i 43 § 1 mom KL ställdes dock inte. Frågan är om den uteblivna kompensationen för överföringen av resurser till det utländska dotterbolaget skulle kunna angripas med stöd av korrigeringsregeln även om uttagsbeskattning inte kan bli aktuell. Bestämmelsen har följande lydelse:
Har näringsidkares inkomst blivit lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall inkomsten beräknas till det belopp som den skulle ha uppgått till om sådana villkor inte förekommit, under förutsättning atta) den som på grund av avtalsvillkoren tillförts inkomst inte skall beskattas för denna här i riket,
b) det finns sannolika skäl att anta att ekonomisk intressegemenskap föreligger mellan näringsidkaren och den med vilken avtalet träffats och
c) det inte av omständigheterna framgår att villkoren tillkommit av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.
Bolaget framhöll att överlåtelsen inte inkluderade några materiella tillgångar eller överlåtbara rättigheter, och SRN motiverade sitt ställningstagande med att regeln förutsätter att tillgången i fråga kan bli föremål för avyttring. Frågan är därför hur en omorganisation inkluderande överlåtelser av materiella eller immateriella tillgångar skulle bedömas, eller en omorganisation där rättigheter, know how, kundregister m.m. inte överlåts, men ändå mer eller mindre formlöst utnyttjas av den utflyttade företagsledningen. Principiella skäl talar för att både uttagsbeskattning och tillämpning av korrigeringsregeln skulle kunna bli aktuell. De praktiska och affärsmässiga konsekvenserna torde dock vara förödande.
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
