Sedan lång tid har utvecklingen gått mot en allt generösare inställning vad gäller synen på kedjebeskattning, dvs. dubbelbeskattningsprincipens tillämpning inom bolagssektorn. Eftersom kedjebeskattningen i sig är en anomali är detta givetvis glädjande. Numera är utdelning på onoterade aktier, aktieinnehav representerande minst tio procent av röstetalet i noterade bolag eller innehav som betingas av ägarföretagets rörelse skattefri. Likaså är kapitalvinst vid avyttring av sådana aktier skattefri – i fråga om noterade aktier dock endast om dessa innehafts under minst ett år. Observera att begreppet rörelse är snävare än begreppet näringsverksamhet. För ett aktiebolag är alla inkomster och kapitalvinster att hänföra till näringsverksamhet, men kapitalvinster och (ibland) kapitalinkomster utgör inte rörelseinkomster.

Det första rättsfallet är ett tydligt exempel på hur svag relationen mellan ägarbolaget och det delägda bolaget kan vara; i detta fallet en kapitalandel representerande endast 0,56 procent. Visserligen var Boliden en mycket stor kund hos ägarbolaget, men inflytandet via delägarskapet torde ha varit närmast symboliskt, och om det fanns väletablerade affärsförbindelser mellan företagen förefaller ett så litet innehav betydelselöst. Det är ju också en smula paradoxalt att rörelsebetingelse kan anses föreligga om aktien kan avyttras utan att de omständigheter som föranlett rörelsebetingelsen har ändrats. Det synes i vart fall inte ha gjorts gällande i målet att omständigheterna hade ändrats så att bolaget inte behövde sitt aktieinnehav längre.

Hur svag anknytning till det delägda bolaget som krävs belyses av den motivering två dissidenter i SRN lämnade till sin inställning att aktierna inte borde anses näringsbetingade. De framhöll att sökandebolaget i ansökan uppgett att det förvärvat aktierna i Boliden i syfte att bidra till en rekonstruktion av bolaget. Av ansökan framgick dock inte varför bolaget planerade att sälja aktierna. I denna del framgick endast att aktierna hade stigit kraftigt i värde. Dissidenterna utgick därför från att försäljningen skedde av rent affärsmässiga skäl. De avtal om leverans av el, tillvaratagande av spillvärme etc. som sökandebolaget slutit med Boliden hävdades vara ordinära affärsmässiga avtal mellan fristående parter. Mot bakgrunden av den praxis som finns på området ansåg dissidenterna att enbart de redovisade avtalen inte kunde räcka för att klassificera bolagets andelsinnehav som näringsbetingat. Att företagen hade ekonomiskt samarbete även i andra sammanhang förändrade inte bedömningen. Mot bakgrund av vad de funnit beträffande åberopade avtal och samarbete mellan bolaget och Boliden, och då de inte kunnat utläsa annat än att den planerade aktieförsäljningen torde skett av rent affärsmässiga skäl – vilket i sig talade mot att innehavet betingats av bolagets rörelse – fann de att ansökan inte gav stöd för bedömningen att aktierna var näringsbetingade.

Målet kan jämföras med RÅ 2005 ref. 88 (refererad i FAR Info 2005:267) där ett företag innehade 8,17 procent av aktiekapitalet i ett företag. SRN ansåg, med hänsyn till vad som upplysts om bolagens nära anknytning till varandras verksamheter riktade mot en gemensam kundkategori, deras samverkan inom olika områden för avsättning av sina tjänster och produkter samt den historiska bakgrunden till uppkomsten av aktieinnehaven, att sökandebolagets innehav av aktier i bolaget uppfyllde villkoren enligt utredningsregeln för att utgöra näringsbetingade andelar för sökandebolaget under den omfrågade tidsperioden. Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till RR och yrkade att det skulle fastställas. RR anförde: I det nya regelsystemet har frågan om andelar fyller kraven för att vara näringsbetingade betydelse inte bara såvitt avser utdelningar utan också vad gäller kapitalvinster och kapitalförluster. Det är bl.a. därför angeläget att bedömningen enligt utredningsregeln inte påverkas av tillfälliga förändringar i arten och omfattningen av relationen till berörda företag. Bakgrunden till andelsförvärvet saknar däremot i sig betydelse. Av vad bolaget anfört i ansökningen om förhandsbesked framgår att bolaget och B riktar sig till samma kategori av kunder och att det finns vissa, begränsade affärsmässiga relationer mellan företagen. Vad bolaget åberopat var enligt RRs mening inte tillräckligt för att aktierna skulle anses näringsbetingade.

Strängheten i det avgörandet är slående. Som framgick var det Skatteverkets uppfattning att aktierna skulle anses näringsbetingade. Det är också anmärkningsvärt att RR betonade att bakgrunden till andelsförvärvet saknade betydelse. Möjligen kan man se mål nr 6808-07 som ett försök att återställa till en mera generös bedömning.

SRN-dissidenternas motivering i mål nr 6808-07 synes indikera att ansökan förefaller ha varit relativt bristfällig. Huruvida ett aktieinnehav är näringsbetingat enligt utredningsregeln beror på omständigheterna i det individuella fallet. Det kan därför synas märkligt att RSN inte avvisade ärendet eller RR undandröjde förhandsbeskedet. Så skedde i RÅ 2005 ref. 88 i fråga om ett annat aktieinnehav som sökandebolaget hade. RR framhöll där att det saknades närmare uppgifter som skulle vara av intresse vid bedömningen av den aktuella frågan, t.ex. vilken betydelse samarbetet har för bolagets ekonomi. RR fann att underlaget inte var tillräckligt för att ett förhandsbesked skulle kunna lämnas. Förhandsbeskedet såvitt avser de aktierna undanröjdes därför. Att det nu avgjorda målet inte avvisades kan bekräfta uppfattningen att det i de flesta fall inte finns anledning att upprätthålla kedjebeskattningsprincipen. Det är egentligen endast när innehaven kan betraktas som rent spekulativa eller som lagertillgång som kedjebeskattningen kan sakligt försvaras.

I det andra rättsfallet (237-08) förefaller bedömningen vara baserad på den rent formella omständigheten att ägarbolaget inte bedrivit någon verksamhet alls under flera år. Bedrivs ingen verksamhet finns det ingen rörelse som kan betinga innehavet. Hade sökandebolaget bedrivit verksamhet förefaller det uteslutet att aktieinnehavet inte skulle ansetts näringsbetingat. Det kan nämnas att när det är det ägda bolaget som upphört med sin verksamhet, tillåts det i praxis viss karenstid för skattefrihet för utdelning. I RÅ 2003 not. 58 (refererat i FAR Info 2003:130) ansågs utdelning skattefri trots att det utdelande bolaget upphört med sin verksamhet ett par år före utdelningen och även likviderats.

Som nämnts utgör kedjebeskattningen en anomali som knappast kan motiveras på sakliga grunder. Reglerna baseras – förutom på rena formalia, som kan ha varit avgörande för mål nr 237-08 – på en regel som förutsätter en synnerligen subjektiv bedömning. Uttrycket näringsbetingad är en rent skatterättslig ordbildning. Den lånar sig dock lätt till snart sagt vilken innebörd som helst i allmänt språkbruk, vilket gör att det är svårt att relatera begreppet till reella omständigheter. Risken för olika bedömningar är därför mycket stor, vilket de skilda utgångarna i mål nr 6808-07 och RÅ 2005 ref. 88 visar.