Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

Preferensaktier har inte ansetts avyttrade vid omvandling

Regeringsrättens dom 18 maj 2009, mål nr 7556-08.

Eftersom de villkor som var knutna till andelsrätten var bestämda från början, medförde omvandlingen inte någon sådan villkorsändring och förändring i andelsrätten som innebär att aktierna ska anses avyttrade

Möjligheten att ge ut omvandlingsbara aktier infördes med 1975 års aktiebolagslag (3 § sista stycket). Bestämmelsen har i 2005 års aktiebolagslag ändrats endast redaktionellt. I författningskommentaren till 4 kap. 6 § sägs att det i bolagsordningen kan föreskrivas t.ex. att omvandlingen ska ske automatiskt vid en viss tidpunkt eller när ett visst förhållande inträffar eller att omvandlingen ska kunna begäras av bolaget eller aktieägarna. En omvandling som innebär att en aktie ges rätt till ökad eller minskad utdelning har i skatterättslig praxis bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som leder till att aktien anses avyttrad (jfr RÅ 2005 ref. 76 och där angivna fall). Det framgår emellertid också att det kan finnas omständigheter som motiverar att principen frångås.

Med stöd av ett omvandlingsförbehåll avsåg ett bolag att ge ut preferensaktier, som efter beslut av styrelsen skulle omvandlas till stamaktier. Preferensaktierna skulle ha viss i bolagsordningen angiven företrädesrätt till utdelning och till betalning vid likvidation. Styrelsen var skyldig att under kalendermånaden närmast efter den månad i vilken årsstämma hålls år 2013, i förekommande fall dock tidigast dagen efter avstämningsdagen för rätt till vid denna årsstämma beslutad vinstutdelning, fatta beslut om omvandling av samtliga preferensaktier till stamaktier. Därefter skulle den registreras hos Bolagsverket och antecknas i avstämningsregistret. Vid sidan av denna "obligatoriska omvandling" skulle ägare till preferensaktier ges rätt att under vissa bestämda tidsperioder dessförinnan få sina aktier omvandlade till stamaktier. Det skulle göras för att inte riskera att preferensaktierna skulle få för låg likviditet i marknaden. Styrelsens beslut att omvandla preferensaktierna skulle anges i bolagsordningen.

En aktieägare i bolaget ansökte hos Skatterättsnämnden (SRN) om förhandsbesked och frågade om omvandlingen av aktierna till stamaktier innebar att aktierna skulle anses avyttrade.

SRN erinrade om att i de fall där omvandling ansetts innebära avyttring hade rätten till utdelning ändrats. I förevarande fall skulle preferensaktiernas företrädesrätt till utdelning upphöra innan styrelsen beslutar om att omvandla aktierna till stamaktier. Den aktuella omvandlingen, inklusive en registrering därav, ledde enligt SRNs mening inte till någon förändring av andelsrätten. Omvandlingen skulle därför inte medföra att aktierna ansågs avyttrade. Inte heller den omständigheten att företrädesrätten stegvis skulle upphöra ledde till att aktierna skulle anses avyttrade vid något tidigare tillfälle. Med hänsyn till att företrädesrätten till betalning vid likvidation närmast kunde ses som ett komplement till företrädesrätten till utdelning borde förekomsten av ett sådant villkor inte föranleda någon annan bedömning.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till Regeringsrätten (RR) och yrkade att RR skulle förklara att omvandlingen av preferensaktier till stamaktier skulle anses som en sådan avyttring som medför kapitalvinstbeskattning. Verket anförde bl.a. följande. Preferensaktierna hade bättre rätt till utdelning och vid en likvidation bättre rätt till andel i bolagets kapital. Nedsättningen av rätten till utskiftade belopp vid likvidation innebar en sådan ändring av andelens storlek att en avyttring kunde anses föreligga. Detta fall borde behandlas på samma sätt som när rätten till utdelning förändras. Att företrädesrätten till betalning vid likvidation närmast kan ses som ett komplement till företrädesrätten till utdelning ändrade, enligt Skatteverkets mening, inte det faktum att den kvarstår så länge som beslut om omvandling inte sker. Preferensaktierna ändrar karaktär när de konverteras till stamaktier genom beslut av styrelsen. Andelen i bolaget skulle således komma att ändras genom ett aktivt beslut och en avyttring borde därför anses föreligga. Även en ändring av bolagsordningen som ändrar andelen i bolaget utgör en avyttring (RÅ 2000 ref. 44). Eftersom det stod bolagsstämman fritt att ändra bolagsordningen och t.ex. förlänga tiden innan konverteringen skulle ske var denna inte förutbestämd och obligatorisk även om bolagsordningen vid emissionen angav tidpunkten för konvertering.

Kommentar

Vilka slags mera udda transaktioner som utlöser kapitalvinstbeskattning har varit föremål för RRs prövning i ett antal fall. I RÅ 1966 not. 431 föranledde omstämpling av A-aktier till mindre röststarka B-aktier ingen beskattning. Inte heller i RÅ 1984 1:1, där det var fråga om en omvandling av bundna A-aktier till B-aktier som hade högre kurs än A-aktierna. I RÅ 2003 ref. 75 (kommenterat i Far Info 2003:345) var det fråga om utjämning av rösträtt mellan två aktieslag där serie A hade större röstetal per aktie än serie B. Utjämningen skulle åstadkommas genom ändring av bolagsordningen så att röstvärdet av en aktie av serie A skulle sänkas. Ägarna dessa aktier skulle erhålla kompensation genom att erhålla teckningsoptioner till B-aktier till ett pris under marknadsvärdet. Röstvärdeförändringen ansågs inte innebära någon avyttring.

Emellertid finns det avgöranden av RR där förändring i bolagsordning och omvandling av aktier mellan aktieslag har betraktats som avyttring. RÅ 1997 ref. 81 avsåg ett fåmansföretag där ägarna önskade åstadkomma en så rättvis årsvis fördelning som möjligt av resultatet, baserat på de skilda aktieägarnas interna resultat. För att åstadkomma detta skulle fyra olika aktieslag med olika utdelningsrätt skapas. I RÅ 2000 ref. 44 övervägde bolagets aktieägare att träffa ett nytt aktieägaravtal av innebörd att preferensaktieägarnas företrädesrätt till utdelning skulle slopas. Bolagsordningen i bolaget skulle ändras i enlighet härmed. RR ansåg att detta skulle anses som en avyttring. I RÅ 2003 not. 107 (kommenterat i Far Info 2003:238) ansågs ändringar i ett löpande optionsprogram som avyttring i förening med nyförvärv, vilket föranledde kapitalvinstbeskattning. Ytterligare ett mål är RÅ 2005 ref. 76 (kommenterat i Far Info 2006:9) där, trots att omvandlingen skulle ske med stöd av bolagsordningen, beskattning skulle ske därför att de omvandlingen medförde förändring i utdelningsrätten.

Gränsdragningen mellan förutsättningarna i de olika fallen är hårfin. Två regeringsråd var också skiljaktiga i detta mål och anförde: En omvandling som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning har i praxis bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som i princip leder till att aktierna anses avyttrade (RÅ 1997 ref. 81 och RÅ 2000 ref. 44). Det saknas anledning att anlägga ett annat synsätt när omvandlingen innebär att aktiernas företrädesrätt vid bolagets likvidation ändras. Även om en omvandling av detta slag är förutsedd genom att det i bolagsordningen tagits in ett omvandlingsförbehåll kan omvandlingen, när den väl beslutas, inte fråntas karaktären av en ändring i andelsrätten (jfr RÅ 2005 ref. 76).

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin