I ett förhandsbeskedsärende år 2002 angående en trust anförde SRN. En trust är en anglosaxisk rättsfigur som saknar rättskapacitet och som inte har någon exakt motsvarighet i svensk rätt. I det enskilda fallet har bildaren (settlor) och förvaltaren (trustee), som ingår trustavtalet och som i praktiken saknar motstående intressen, stort inflytande över hur rättsbildningen närmare skall gestaltas. Den kan således utformas så att settlor i allt väsentligt kommer att sakna inflytande över förvaltningen av egendomen, närmast jämställt med överföring av egendom enligt ett stiftelseförordnande i svensk rätt, men också så att han ges ett inflytande som medför att han själv får anses förvalta egendomen och således inte kan sägas ha avstått från äganderätten till den.

SRN anförde vidare, att den som gör en avsättning enligt ett trustförordnande har stor frihet att själv bestämma vilket inflytande han önskar över förvaltningen. Beroende på graden av detta inflytande bör en bedömning göras från fall till fall om ett avstående av egendomen gjorts och säkrats på ett sådant sätt att det kan ha betydelse i beskattningshänseende. Några generella slutsatser kan därför inte dras angående tillämpningen av svenska skatteregler vid trustförordnanden enbart av den anledningen att de omfattas av anglosaxiska eller motsvarande regler om truster. Vidare gäller att det bolag (trust company) som i egenskap av trustee kommer att förvalta den överlämnade egendomen, enligt de bestämmelser som gäller i dess hemstat, ett s.k. skatteparadis, kan arbeta under mycket sträng sekretess utan att vara underkastad någon verklig offentlig kontroll eller insyn. SRN avvisade därför ansökan. Jag och en annan ledamot av SRN ansåg dock att förutsättningarna var så väl preciserade att ett förhandsbesked hade kunnat lämnas.

I ett senare förhandsbesked, RÅ 2008 not. 94, ansåg RR en idrottsman vara ägare till de tillgångar som förvaltades av en canadensisk trust. En upplösning av trusten efter det att han blivit obegränsat skattskyldig i Sverige medförde därför inga skattekonsekvenser för honom.

Reglerna om beskattning av familjestiftelser och utbetalningar från sådana är knapphändiga. I avsaknad av särskilda regler gäller att en familjestiftelse är obegränsat skattskyldig för alla inkomster (själva donationen räknas dock inte som inkomst) och har rätt till avdrag för "utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster", 16 kap. 1 §. En sådan utgift anses (utan att det utsägs i IL) en utbetalning till förmånstagare vara. I 10 kap. (som avser inkomst av tjänst) finns i 6 § en bestämmelse som förklarar att "som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning" från en familjestiftelse. I 11 kap. 47 § stadgas slutligen om undantag från skatteplikt för vissa angivna periodiska understöd. Dessa inkluderar dock inte sådana utbetalningar från familjestiftelser som ska behandlas som periodiska understöd. Konsekvensen av detta system blir att beskattningen av stiftelsens avkastning kan flyttas över på förmånstagarna genom utbetalningar till dessa. Om avkastningen överstiger de löpande utbetalningarna tillkommer ett beskattningsmoment. Detsamma gäller om utbetalningarna överstiger inkomsterna, eftersom avdragsrätten i stiftelsen då inte kan utnyttjas. För den sista utbetalningen kommer avdragsrätten inte att kunna utnyttjas, eftersom utbetalningen då avser det tillskjutna kapitalet. Genom att utbetalningen klassificeras som "periodisk understöd" hänförs den till inkomst av tjänst. Periodiskt understöd kan inte förekomma i inkomst av kapital, varför sökandens argumentation var fruktlös.

I fråga om utbetalningar från svenska familjestiftelser prövades i RÅ 1998 ref. 28 om en utskiftning kunde ses som gåva till mottagarna som var skattefri enligt den bestämmelse som numera finns i 8 kap. 2 § IL. RR slog fast att det inte var fråga om någon gåva från stiftelsen, som ansågs ha agerat utan gåvoavsikt, och att utskiftningen av det kapital som stiftelsen en gång fått i gåva från stiftaren inte heller kunde ses som en förnyad gåva från denne. Det fanns då inget hinder mot att betrakta det som uppbars från stiftelsen som ett periodiskt understöd som var skattepliktigt enligt motsvarigheten till 10 kap. 6 § IL. Allt som utskiftades från stiftelsen, både kapitalet och avkastningen på detsamma, skulle därvid behandlas som periodiskt understöd och beskattas i inkomstslaget tjänst. Samma utgång hade det blivit i rättsfallet RÅ 1997 ref. 31 i fråga om löpande utbetalningar till avkastningstagare.

Reglerna, som har haft denna innebörd sedan mycket länge, synes omotiverat stränga. Genom att inte ens ett belopp motsvarande tillskjutet kapital kan utbetalas utan beskattning, uppstår en omotiverad överbeskattning. Vad som ursprungligen var en för donator icke avdragsgill kostnad för gåva (ev. gåvobeskattad enligt tidigare lagstiftning hos stiftelsen), kommer att beskattas som tjänsteinkomst hos mottagaren. I tidens längd blir beskattningen - bortsett från ev. skillnader i skattesats hos stiftelser och fysiska personer - därför hårdare om en förmögenhet slussas via en familjestiftelse i stället för att överlåtas som gåva direkt från donator till destinatär.

Den svenska skatterätten tycks ha stora svårigheter att bestämma sig för hur den ska förhålla sig till truster för förvaltning av privata förmögenheter. Redan 1984 blev trustbegreppet föremål för en internationell konvention i Haag, vilken efterhand har ratificerats av ett antal stater, dock inte Sverige. Sedan förmögenhetsbeskattningen avskaffats finns det dock knappast någon anledning att inte - i avsaknad av uttrycklig reglering - betrakta trusterna som familjestiftelser. I vart fall i formellt hänseende är trusternas förmögenheter tydligare avskilda från donatorn och beneficienterna än familjestiftelsernas. Ingenting hindrar t.ex. att styrelsen för en svensk familjestiftelse, till skillnad mot vad som brukar gälla för truster, utgörs av donatorn själv. Om det vid eftersyn står klart att trustförmögenheten hållits avskild och inte utnyttjats i donators eller destinatärernas intresse, torde det inte föreligga skäl att behandla trustförmögenheten och utbetalningarna på annat sätt än SRN gjort i de fall förhandsbesked lämnats, dvs. som vid familjestiftelse.