Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

KAPITALTILLSKOTT HAR ANSETTS UTGÖRA SKATTEPLIKTIG INKOMST

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 31 mars 2017, mål nr 3296-16

Avyttring av teckningsoption avseende aktier i moderbolaget ansågs inte vara skattefri eftersom aktierna i moderbolaget inte var upptagna till handel på en reglerad marknad

Lagstiftning mm

Enligt 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska kapitalvinst som uppkommer då ett publikt aktiebolag avyttrar egna aktier inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier.

Bestämmelsen i 48 kap. 6 a § IL har även tillämpats på kapitalvinster som uppkommer då ett helägt dotterbolag utfärdar eller avyttrar derivatinstrument avseende aktier i sitt moderbolag under förutsättning att 19 kap. 13 § aktiebolagslagen gäller för moderbolaget (RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16).

Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses enligt 41 kap. 2§ IL bl.a.

- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar.

Av 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL, framgår att ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, under vissa förutsättningar och i viss omfattning, får förvärva egna aktier.

Omständigheterna

Y AB var ett publikt aktiebolag och moderbolag i en koncern. Bolaget ägde indirekt samtliga aktier i X AB. Aktierna i Y AB var upptagna till handel på First North Premier (First North), en "handelsplattform" i den mening som avses i 1 kap. 5 § punkten 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. First North utgör inte en "reglerad marknad" (se 1 kap. 5 § punkten 20 samma lag).

Inom koncernen fanns ett incitamentsprogram riktat till anställda nyckelpersoner och kommande sådana. Som ett led i programmet gav Y AB ut teckningsoptioner avseende aktier i bolaget. Av praktiska skäl förvärvade dock X AB vederlagsfritt samtliga optioner i syfte att senare kunna överlåta dem till nyckelpersoner inom koncernen, vilket skulle komma att leda till kapitalvinster för bolaget.

X AB ville veta om en vinst vid avyttring av teckningsoptionerna var skattefri. Bolaget ansåg att frågan skulle besvaras jakande och anförde bl. a följande:

Bestämmelsen i 48 kap. 6 a § omfattar enligt sin lydelse inte transaktioner som genomförs av dotterbolag avseende aktier i moderbolag. Trots det har Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16 utsträckt skattefriheten till att omfatta även ett dotterbolags förfogande över instrument avseende aktier i moderbolaget. Grunden för det var att situationerna fick anses jämförbara med den som regleras i 48 kap. 6 a §.

Bolaget uppfattar detta som att bestämmelsen i 6 a § ska ses som ett förtydligande av vad som gäller enligt allmänna beskattningsprinciper för kapitalanskaffning genom emission. Bestämmelsen bör inte tolkas motsatsvis så att kapitalanskaffning genom emissioner av olika slags instrument skulle vara skattepliktig för bolag utanför börsen. Vilka regler som styr handeln i ett moderbolags aktier kan inte ha någon betydelse för om koncernens anskaffning av eget kapital ska beskattas eller inte.

Skatteverket (SkV) ansåg att frågan skulle besvaras nekande, eftersom den skattefrihet som enligt praxis gäller för ett dotterbolags innehav av teckningsoptioner i sitt moderbolag förutsätter att moderbolaget är av det slag som avses i 48 kap. 6 a §.

Förhandsbeskedet

SRN besvarade frågan på följande sätt:

Enligt ordalydelsen i 48 kap. 6 a § förutsätter skattefrihet för kapitalvinst vid avyttring av aktiebolags egna aktier, eller instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier, att aktiebolaget är ett sådant bolag som avses i 19 kap. 13 § ABL. Härav följer att publika bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde.

X AB avser att avyttra teckningsoptioner som Y AB gett ut avseende egna aktier. Y AB är ett publikt aktiebolag men inte av det slag som avses i 19 kap. 13 § ABL, eftersom dess aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad.

De rättsfall som X AB hänvisar till i sin argumentering ger inte något stöd för att villkoret inte skulle tillämpas enligt sin ordalydelse.

Med hänsyn till det anförda är den kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av teckningsoptionerna inte skattefri enligt 48 kap. 6 a §. Då det enligt SRNs uppfattning inte heller i övrigt finns grund för skattefrihet ska en vinst vid avyttring av teckningsoptionerna tas upp till beskattning.

X AB överklagade förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och yrkade att kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av teckningsoptionerna skulle vara skattefri. SkV yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.

HFDs dom

HFD fastställde SRNs förhandsbesked med påpekandet att aktierna i X AB inte var upptagna till handel på en reglerad marknad, och en kapitalvinst därför inte undantagen från skatteplikt.

Kommentar

Med föreliggande lagstiftning är utgången närmast självklar. Materiellt sett innebär den emellertid att kapitaltillskott beskattas som inkomst. Svårigheten att hantera frågan belyses av sökandebolagets formulering av sitt yrkande om skattefrihet för uppkommande "kapitalvinst". Vad som möjligen framstår som en vinst i sökandebolagets bokföring, är dock endast senareläggning av redovisningen av en del av det kapitaltillskott till moderbolaget som avyttringen av optionerna medför. En sådan händelse har flera gånger prövats av HFD och behandlats på sådant sätt. Vad som påverkar utgången är enbart att moderbolagets aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad. First North Premier är inte en sådan marknad.

Den aktuella lagstiftningen i 48 kap. 6 a § IL kom till med anledning av den associationsrättsliga regleringen av hur aktiebolag skulle kunna förvärva egna aktier (prop. 1999/2000:34). Enligt då gällande lagstiftning hade aktiebolag inte rätt att teckna eller förvärva egna aktier. Inte heller fick de ta emot sådana aktier som pant. Enstaka undantag fanns, t.ex. om ett aktiebolag övertog en affärsrörelse i vilken aktien ingick. Egna aktier fick även förvärvas vid inlösen på grund av maktmissbruk och vid inrop på auktion av aktie som utmätts för företagets fordran. Aktier som hade förvärvats enligt någon av dessa undantagsregler skulle antingen dras in genom nedsättning av aktiekapitalet eller avyttras så snart det kunde ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet. Aktien blev annars ogiltig och bolaget måste sätta ned aktiekapitalet med ett belopp motsvarande aktiens nominella belopp. Ett undantag från förbudet fanns för svenskt värdepappersinstitut som hade tillstånd att driva värdepappersrörelse att förvärva egna aktier och aktier i moderbolag för att underlätta rörelsen. Detta gällde dock endast aktier som var noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad. Den ändrade lagstiftningen innebar att publika aktiebolag, vilkas aktier är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad ska kunna förvärva egna aktier (s.k. återköp).

En skatterättslig reglering infördes samtidigt i IL med första tillämpning vid 2002 års taxering (prop. 1999/2000:38) . I propositionen fördes ett visst resonemang om den ekonomiska innebörden av aktiebolags förvärv och avyttring av egna aktier. En avyttring av egna aktier sades kunna jämföras med en nyemission. Vid en nyemission uppkommer inte några skattemässiga konsekvenser för bolaget. Detta talade för att en avyttring av egna aktier inte skulle medföra några skattekonsekvenser för bolaget. Vissa skäl för beskattning låg på det fiskala planet. Sammantaget ansågs dock skälen för skattefrihet vid förvärv och överlåtelse av egna aktier som inte ingår i handelslagret så betydande, att den lösningen vägde över (s. 30).

I propositionen hänvisades till ett förhandsbesked från SRN den 30 mars 1999, där ett aktiebolag ägde aktier i ett moderbolag. Moderbolaget beslutade att utan vederlag dra in dessa aktier. Dotterbolaget frågade om indragningen av aktierna skulle leda till en avdragsgill reaförlust med belopp motsvarande anskaffningskostnaden för aktierna eller skillnaden mellan anskaffningskostnaden och marknadsvärdet på aktierna vid indragningen. Enligt SRN skulle indragningen inte föranleda några inkomstskattekonsekvenser för dotterbolaget. I motiveringen anförde SRN såvitt nu är av intresse följande:

Om ett aktiebolag mot vederlag förvärvar egen aktie kan det ses som en överföring av eget kapital till aktieägare i form av (i ABL oreglerad) utdelning eller ett kringgående av reglerna om nedsättning av aktiekapital i 6 kap. ABL. Tidigare skulle i vissa fall utskiftningsskatt utgå vid förvärv av egen aktie. En egen aktie skall vidare räknas som tillgång utan värde enligt 4 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett förvärv av egna aktier kan därför ses som en disposition av bolagets egna kapital eller en "omvänd nyemission" och därmed inte som ett oneröst förvärv av tillgång, jfr SOU 1997:22 s. 21 och 251. Ett sådant synsätt leder till att en (onerös) avyttring av egna aktier jämställs med en nyemission och alltså inte ses som en avyttring som kan föranleda realisationsvinst eller realisationsförlust i skattemässigt hänseende. Vid en indragning av egna aktier skulle vidare varken realisationsvinst eller realisationsförlust kunna uppkomma.

Resonemanget är principiellt invändningsfritt i ekonomiskt hänseende, och det kan antas att - om det behövdes - regeringen tog intryck därav. Efter det att lagstiftningen antagits, underkände dock HFD förhandsbeskedet den 9 mars 2000 och förklarade att transaktionen borde ge samma resultat som en externförsäljning av aktierna. Eftersom anskaffningskostnaden översteg inlösenvärdet, skulle en avdragsgill förlust föreligga. Om företagen hann dra nytta av förhandsbeskedet och genomföra indragningen innan den nya lagstiftningen trädde i kraft är okänt för mig.

Efter det att lagstiftningen trätt i kraft, har det i flera mål slagits fast att samma principiella synsätt tillämpas även på "vinst" som uppkommer då ett helägt dotterbolag utfärdar eller avyttrar derivat, vilkas underliggande tillgång består av aktier i moderbolaget (RÅ 2001 ref. 55 och RÅ 2003 ref. 16).

Med tanke på utgången i 2000 års förhandsbeskedsärende visade sig lagstiftningen nödvändig. Tyvärr infördes begränsningen till noterade företag som enligt ABL tillåts förvärva aktier. Den begränsningen saknar betydelse i fråga om derivat. Som det nu är, tvingas domstolarna därför betrakta vad som i realiteten är ett kapitaltillskott som en skattepliktig inkomst för vissa företag, (dvs. de vilkas aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad). Onoterade företag tvingas alltså betala skatt på ett belopp som inte utgör inkomst, dvs. som tillför företaget värden som realiserats.

Att beskatta ett kapitaltillskott, dvs. en betalning utan motprestation, strider mot den mest fundamentala principen för inkomstbeskattningen. I 41 kap. 2§ definieras dessutom kapitalvinst och kapitalförlust som vinst och förlust vilken uppkommer vid avyttring av tillgångar, men vid försäljning eller förvärv av egen aktie kan i ekonomisk mening varken vinst eller förlust uppkomma. Det är dock uppenbart vad lagstiftaren avsett, vilket gör det svårt för domstolarna att gå mot en klar ordalydelse.

Nu har denna begränsning av onoterade företags rätt till skattefrihet för derivattransaktioner i egna aktier inte någon större praktisk betydelse. Om dotterbolaget förvärvar teckningsoptionerna till ett väl tilltaget överpris och säljer dem efter ev. värdestegring till koncernens anställda, behöver inte något bokföringsmässig vinst uppkomma hos dotterbolaget. Dotterbolaget må väl till en början tvingas göra en nedskrivining av värdet på det förvärvade optionerna, men även om nedskrivningen inte är avdragsgill spelar det ingen roll, eftersom överpriset hos moderbolaget inte utgör skattepliktig inkomst utan endast ett skattefritt kapitaltillskott. Den ev. återvunna nedskrivningen vid försäljningen av optionerna till koncernens anställda är förstås skattefri, eftersom den motsvarar den icke avdragsgilla nedskrivningen. Enda risken för beskattning enligt förhandsbeskedet är om värdestegringen på optionen är så hög att priset vid försäljningen överstiger det pris som dotterbolaget ursprungligen fick betala till moderbolaget.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin