Logotype

 

-16.inc"-->

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

AVYTTRING AV BITCOIN

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 4 december 2018, HFD 2018 ref. 72, mål nr 2674-18.

BITCOIN ÄR VARKEN DELÄGARRÄTT, VALUTA ELLER PERSONLIG TILLGÅNG. GENOMSNITTSMETODEN SKA TILLÄMPAS.

LAGSTIFTNING

Till inkomstslaget kapital räknas enligt 41 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster. Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses enligt 2 § första stycket bl.a. vinst och förlust vid avyttring av tillgångar.

De grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. IL. Av 13 § framgår att kapitalvinsten som huvudregel ska beräknas som skillnaden mellan å ena sidan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och å andra sidan omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses enligt 14 § första stycket, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).

I 48 kap. IL finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter. Med delägarrätt avses enligt 2 § första stycket aktie, rätt på grund av teckning av aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i en värdepappersfond och en specialfond, andel i en ekonomisk förening och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Bestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på vissa andra tillgångar som räknas upp i andra stycket.

Med utländsk fordringsrätt avses enligt 48 kap. 4 § första stycket fordran i utländsk valuta. Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska enligt andra stycket tillämpas också på utländsk valuta.

Omkostnadsbeloppet vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter ska enligt 48 kap. 7 § första stycket beräknas enligt genomsnittsmetoden. Metoden innebär att det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade ska användas som omkostnadsbelopp. För vissa marknadsnoterade delägarrätter får enligt 15 § första stycket omkostnadsbeloppet i stället bestämmas till ett schablonbelopp.

I 52 kap. IL finns bestämmelser om avyttring av andra tillgångar än sådana som avses i tidigare kapitel i lagen. För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får enligt 2 § första stycket omkostnadsbeloppet bestämmas till ett schablonbelopp. Enligt 2 § andra stycket och 5 § andra stycket gäller dessutom att kapitalvinster vid avyttring av sådana tillgångar ska tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kr och att förluster inte får dras av.

För andra tillgångar som omfattas av 52 kap. än personliga tillgångar gäller enligt 3 § första stycket att kapitalvinsten vid en avyttring ska beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om tillgångarna är en del av ett samlat innehav med enhetligt värde.

BAKGRUND

AA hade köpt, sålt och växlat den virtuella valutan bitcoin. Han har också använt valutan för att köpa varor. Han ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i vilket slags tillgång bitcoin är och hur omkostnadsbeloppet ska beräknas vid en avyttring av tillgången. Han ansåg att valutan är antingen en tillgång som kan jämställas med en marknadsnoterad delägarrätt eller en personlig tillgång, och att omkostnadsbeloppet därför ska få bestämmas schablonmässigt.

Skatterättsnämnden (SRN) fann dock att bitcoin inte kunde hänföras till något av de nämnda tillgångsslagen och att den inte heller var en valuta i skattelagstiftningens mening. Avyttringen ska därför beskattas enligt de bestämmelser som gäller för andra tillgångar än de som särskilt räknas upp i lagen, vilket innebär att omkostnadsbeloppet inte får bestämmas schablonmässigt utan ska beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden.

AA yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att avyttring av bitcoin ska beskattas antingen enligt bestämmelserna om marknadsnoterade delägarrätter eller enligt bestämmelserna om personliga tillgångar och att omkostnadsbeloppet därmed ska få bestämmas schablonmässigt. Han anför att det är praktiskt omöjligt att beräkna omkostnadsbeloppet med tillämpning av genomsnittsmetoden. Skatteverket (SkV) yrkade att HFD sksulle fastställa SRNs förhandsbesked.

YRKANDEN M.M.

HFD avslog överklagandet och fastställde förhandsbeskedet.

SKÄLEN FÖR HFDs AVGÖRANDE

Bestämmelserna i 52 kap. IL ska tillämpas vid avyttring av sådana tillgångar som inte kan hänföras till något av de tillgångsslag som räknas upp i tidigare kapitel i lagen. Högsta förvaltningsdomstolen prövar därför först om bitcoin omfattas av något av dessa tillgångsslag. De tillgångsslag som har aktualiserats i målet är delägarrätter och utländsk valuta.

Bitcoin är inte en sådan tillgång som särskilt nämns i definitionen av delägarrätter i 48 kap. 2 § IL. Valutan – vars värdeförändring saknar koppling till någon ekonomisk verksamhet eller ekonomisk utveckling hos ett utgivande företag eller liknande – kan inte heller anses vara en tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt som en aktie eller annan tillgång som räknas upp i paragrafen (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 430 och 433, prop. 1999/2000:2 del 1 s. 508 ff. och del 2 s. 572 f. samt RÅ 2005 ref. 4 II). Bitcoin omfattas således inte av bestämmelserna om avyttring av delägarrätter.

Frågan är då om bitcoin utgör en utländsk valuta i den mening som avses i 48 kap. 4 § andra stycket IL. Valutan saknar utgivare och utgör inte ett lagligt betalningsmedel i någon stat. Bitcoin kan därför inte anses vara en utländsk valuta i inkomstskattelagens mening.

Inte heller något annat av de särskilt uppräknade tillgångsslagen i lagen är tillämpligt. En avyttring av bitcoin omfattas därmed av bestämmelserna i 52 kap. IL. Det som återstår att avgöra är om bitcoin kan hänföras till sådana personliga tillgångar som avses i 2 §.

Med personliga tillgångar avses lösöre och annan lös egendom som till övervägande del används av den skattskyldige eller dennes familj för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Det är den faktiska användningen som är avgörande. En tillgång kan användas för personligt bruk även om det finns ett inslag av kapitalplacering. Om detta inslag dominerar anses det dock inte vara fråga om en personlig tillgång (prop. 1989/90:110 del 1 s. 474 f. och prop. 1999/2000:2 del 2 s. 606).

AA har anfört att han använder bitcoin som betalningsmedel och därmed för nyttobruk. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan den omständigheten att en tillgång utnyttjas som betalningsmedel dock inte i sig anses medföra att den är en personlig tillgång i bestämmelsens mening. Inte heller på någon annan grund kan bitcoin anses vara en sådan personlig tillgång som avses i bestämmelsen.

Avyttringen av bitcoin omfattas därmed av bestämmelsen i 52 kap. 3 § första stycket IL om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §.

Kommentar

HFD inleder sin motivering med att avgränsa vilket slags tillgång i IL som bitcoin kan anses motsvara. Förutom de uppräknade finns i IL bestämmelser om fastigheter, bostadsrätter och fordringsrätter. De två förstnämnda kan naturligtvis inte komma i fråga, men däremot fordringsrätt. Själva idén med bitcoin och andra digitala betalningsmedel baseras på likvidering av transaktioner genom kvittningar av rättigheter gentemot ett blockkedjesystem. Formella fordringar mot vissa personer finns dock inte, vilket gör att det kan vara svårt att tala om fordringsrätter. Även om HFD skulle ha klassificerat rättigheten som fordringsrätt torde det knappast haft någon praktisk betydelse för det ekonomiska resultatet. Liksom med övriga tillgångar som inte utgör "personlig tillgång" skulle vinstberäkningen ändå ske enligt genomsnittsmetoden och några schabonregler eller beloppsregler skulle inte bli tillämpliga. Hur omfattande transaktioner med bitcoin i praktiken ska kunna hanteras torde vara oklart.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin