Dokument
BESKATTNING AV CARRIED INTEREST I RISKKAPITALBOLAG.
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 4 juni 2018, mål nr 3936-17. HFD 2018 ref 31.
En person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.
Bakgrund
Målet avser prövningen av hur beskattning ska ske av s.k. carried interest i riskkapitalbolag. Prövningstillstånd medgavs till en början för prövning av frågan om bestämmelsen om en person kan anses verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag när denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget. Frågan om prövningstillstånd i målen i övrigt förklarades vilande.
RÄTTSLIG REGLERING
Av 57 kap. 4 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att med kvalificerad andel avses andel i ett fåmansföretag under förutsättning att företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag.
Det grundläggande syftet bakom regelsystemet i 57 kap. IL är att motverka att vad som i realiteten utgör arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Av förarbetsuttalanden framgår att reglerna ska tillämpas endast om den skattskyldige eller någon närstående har varit verksam inom företaget i sådan omfattning att hans eller hennes arbetsinsats har haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i företaget (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467 f. och 703).
YRKANDEN M.M.
Klaganden yrkade att han skulle beskattas i enlighet med sina deklarationer samt anförde bl.a. följande. Han hade inte varit anställd eller befattningshavare i förvaltningsbolagen utan var anställd och arbetade heltid i EQT. Han hade inte personligen tillhandahållit förvaltningsbolagen några tjänster, utan det var EQT som utförde dem. Han kunde därmed inte anses ha varit verksam i betydande omfattning i förvaltningsbolagen.
Skatteverket (SkV) bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det finns inget krav på att en person ska ha varit anställd i fåmansföretaget för att andelarna ska anses kvalificerade, utan det räcker med att personen varit verksam i betydande omfattning i företaget.
HFD förklarade att en person vid tillämpning av 57 kap. 4 § första stycket 2 IL kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag, även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.
Beträffande målen i övrigt meddelade HFD inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande stod därmed fast.
SKÄLEN FÖR HFDs AVGÖRANDE
Klaganden hade inte varit anställd eller befattningshavare i förvaltningsbolagen. Han var anställd hos EQT och hans arbetsinsatser utfördes således inom ramen för denna anställning. Det var alltså EQT som enligt avtal med förvaltningsbolagen tillhandahöll tjänsterna och för detta också fick marknadsmässig ersättning.
Det framgår inte av lagtexten, och uttalas inte heller i förarbetena, att en person måste ha varit anställd i fåmansföretaget, eller anlitad som uppdragstagare av detta, för att denne ska anses ha varit verksam i betydande omfattning i företaget.
Frågan om arbetsinsatser som en person utfört i ett fåmansföretag som konsult på uppdrag av ett annat företag kan beaktas vid en tillämpning av fåmansföretagsreglerna var föremål för prövning i HFD 2013 ref. 11 I. Arbetet i fåmansföretaget hade utförts av andelsägarens bror, huvudsakligen som konsult, och ersättning för konsultinsatserna hade utgått till broderns bolag. Brodern var desssutom verkställande direktör i fåmansföretaget samt styrelseledamot och för dessa uppdrag utgick en mindre ersättning till honom personligen.
HFD konstaterade att broderns arbetsinsatser skulle beaktas även om denne delvis hade utfört arbetet som konsult genom sitt helägda bolag. Det var alltså inte bara uppdragen som verkställande direktör och styrelseledamot som beaktades utan också det arbete som brodern hade utfört som konsult, vilket för övrigt var den klart övervägande delen av hans totala arbetsinsatser. HFD fann att brodern hade varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget och att andelsägarens andelar var kvalificerade.
Genom rättsfallet har således klargjorts att det inte krävs att en person är anställd i fåmansföretaget för att dennes arbetsinsatser ska kunna beaktas och att det förhållandet att insatserna sker inom ramen för en anställning i ett annat företag inte heller utesluter att de beaktas.
Den som utfört arbetsinsatser under sådana förhållanden borde enligt HFD mening anses ha varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget om insatserna haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i företaget.
Den prejudikatfråga som föranlett prövningstillstånd ska således besvaras med att en person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag, även när denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.
En prövning av om förvaltningsbolagen är fåmansföretag eller av arten och omfattningen av klagandens arbetsinsatser i dessa bolag krävs inte för att avgöra prejudikatfrågan. Inte heller i övrigt fann HFD att det fanns skäl att meddela prövningstillstånd i målen i de delar de vilandeförklarats.
Kommentar
Frågan om beskattning av carried interest i riskkapitalbranschen tillhör de största skattefrågorna på flera decennier - både rättligt och beloppsmässigt. Därtill kommer antalet mål - antalet ansökningar om prövningstillstånd som samtidigt behandlades utjorde drygt 80. Därtill kommer mängder av mål som blivit liggande i underinstanserna i avvaktan på HFDs ställningstagande. De aktuella skattetvisterna uppgick till miljardbelopp, vartill kommer skattetillägg. Rättsfrågan är ytterligt komplicerad och de tekniker som använts för att kringgå fåmansbolagsreglerna eller på andra sätt minimera skattekonsekvenserna var synnerligen sofistikerade. Det skatterättsliga problem som skulle lösas av riskkapitalisterna var förstås hur de skulle kunna undgå eller åtminstone begränsa sina skattekostnader. Det ligger ju i öppen dag att det inte är slumpen som gjort att de kunnat tillskansa sig så stora inkomster som skett - eller de vill väl knappast hävda annat än att det är genom deras insatser som de stora vinsterna kunnat göras. Annars skulle de väl diskvalificera sig för fortsatt verksamhet i branschen. Följaktligen uppvisar branschen en prunkande bukett av strukturer, genom vilka man kunnat visa att de vinster man tillskansat sig i vart fall inte juridiskt skulle kunna klassificeras som arbetsinkomster utan som kapitalinkomster eller kapitalvinster.
Det fanns alltså en mängd intressanta rättsliga spörsmål att dissikera och analysera och kvalificera. Nu blev det inte någon sådan prövning, utan HFD konstaterade endast vad man tidigare redan konstaterat i rättsfallet HFD 2013 ref. 11 I, nämligen att "en person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget". Det torde vara uteslutet att detta förhållande kan vara oberoende av omständigheterna i de individuella fallen. Personens position i det utförande företaget kan vara obetydlig, företaget kan vara styrt av intressen som utföraren inte råder över, företaqet kan vara börsnoterat och prissättningen mellan utförande företag och riskkapitalbolaget marknadsmäsigt och helt oberoende av att utföraren råkar äga aktier i bägge företagen.
Ärendemeningen kräver alltså ett kompletterade "det beror på" och branschens ovisshet kommer att bestå. Risken finns att den flyttar utanför rikets gränser.
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
