Logotype

 

Dokument


Artiklar

Rättfallskommentarer

Lagstiftning

FORMELLT RÄTT ÄR VIKTIGARE ÄN MATERIELLT. RESNING NEKAD.

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 29 oktober 2020, mål nr 5792-19, HFD 2020 ref. 53.

Resning nekad i mål där följd-pt nekats

Lagstiftning

Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt.

Av 36 § följer att prövningstillstånd meddelas i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen (prejudikatdispens) eller om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning (extraordinär dispens). Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål (s.k. följd-pt).

Bakgrund

HFD meddelade prövningstillstånd (HFD 2018 ref. 79) för ett bolag (X AB) avseende frågan om eftertaxering och skattetillägg. Vid prövning av det målet ansåg HFD att det saknades grund för eftertaxering, och därmed också för skattetillägg. Underinstansernas domar undanröjdes.

Det bolag som detta mål avser (Y AB) hade eftertaxerats och påförts skattetillägg på samma grunder som X AB. Bolaget nekades dock prövningstillstånd. Bolagets ansökte då om resning, en ansökan som avslogs den 29 oktober 2020.

Målen var två av flera där Skatteverket (SkV) hade omprövat taxeringarna. Gemensamt för alla målen var att de avsåg ett utländskt företag med en svensk filial och ett svenskt dotterbolag. Förvärvet av dotterbolaget hade finansierats med ett koncerninternt lån. Aktierna och lånet hade allokerats till filialen, och bolaget hade yrkat avdrag för räntan på lånet. Bolaget hade erhållit ett förhandsbesked av Skatterättsnämnden (SRN) för taxeringsåren 2005-2007 av innebörd att räntan var avdragsgill. Bolaget yrkade och medgavs avdrag även för taxeringsåren 2008-2013. 2012 publicerade SkV ett ställningstagande (dnr 131 470760) av innebörd att aktier ska allokeras till den del av företaget där de personer finns som kan fatta beslut om finansiering av förvärv och avyttring av aktierna. Normalt är det inte fallet med filialer. SkV fattade omprövningsbeslut avseende taxeringsåren 2009-2013 och nekade bolaget Y AB avdrag för räntan samt påförde skattetillägg.

SkV hade omprövat taxeringarna för ett antal företag där förutsättningarna var i princip desamma. Bolagen hade överklagat och begärt prövningstillstånd hos HFD.

HFDs avgörande

HFD meddelade den 29 maj 2019 att det inte fanns skäl att meddela prövningstillstånd.

Bolaget inkom då med ansökan om resning. Grunden för resning var att bolaget ansåg att HFD bort ha meddelat prövningstillstånd.

Ansökan avslogs den 29 oktober 2020 eftersom förutsättningar för resning inte ansågs föreligga. Ett justitieråd var skiljaktigt och ansåg att ansökningen om resning borde ha bifallits

Kommentar

Den fråga för vilken prövningstillstånd medgavs i HFD 2018 ref. 79 avsåg om förutsättning för eftertaxering förelåg. Eftersom bolaget lämnat sådana uppgifter i sin deklaration att SkV, enligt HFD, bort förstå att bolagets hantering av räntekostnaderna inte motsvarade verkets uppfattning om gällande rätt, ansågs förutsättning för eftertaxering inte föreligga. Den materiella frågan om allokering av räntekostnader prövades därför inte.

Y AB-målet avser 2009-2012 års taxeringar. Då gällde begränsningsreglerna endast koncerninterna aktieförvärv. Fr.o.m. inkomståret 2013 gällde generell avdragsbegränsning. 2013 års regler underkändes av EU-domstolen i en dom 20 januari 2021, mål C-484/19. Det kan antas att inte heller 2009 års regler (prop. 08/09:65) skulle ansetts förenliga med EU-rätten. I så fall skulle SkV beslut om eftertaxering av företagen vara även materiellt felaktiga.

Eftersom såväl beslut om prövningstillstånd som resning kan fattas med visst mått av generositet, framstår det som stötande att endast det mål som råkat handläggas först prövas. Dessutom hade målet mot Y AB ett lägre målnummer (4890–4895-17) än det som prövades av HFD (4901–4904-17).

Dissidenten i HFD anförde i slutet av sin skiljaktiget:

Högsta förvaltningsdomstolen anser att det särskilt mot bakgrund av vad lagstiftaren uttalade i 1994/95 års proposition men också med hänsyn till resningsinstitutets likheter med institutet reformatio in melius finns anledning att tillämpa rekvisitet synnerliga skäl i 37 b § förvaltningsprocesslagen med försiktighet och inte alltför strängt. Inte minst intresset av att upprätthålla allmänhetens förtroende och respekt för domstolen talar för att rekvisitet i detta fall får anses uppfyllt.

Det är lätt att hålla med henne.

Niclas Virin

• F.d. skattedirektör i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
   skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
   i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation

Niclas Virin

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

http://niclasvirin.blogspot.com/ |
nvirin@hotmail.com | Copyright © Niclas Virin