Dokument
Stockholm den 14 april 2024
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 STOCKHOLM
Diarienummer Fi2024/00136
Synpunkter på förslaget till Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott
De regler som nu för xxxdrade gången ska ändras infördes 1961 genom förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst. Den första fråga man bör ställa sig är varför rätten till avdrag skall inskränkas över huvud taget. Vilka skäl har anförts? Utan aktieägarskiften finns ingen begränsning i avdragsrätten.
Varför är ett ägarskifte skadligt?
Det fanns när reglerna ursprungligen kom till en föreställning om att det var olämpligt att det kom in nya delägare i ett företag som hade gjort förlust (se SOU 1958:35 s. 102). Varifrån kom den föreställningen? Det finns inte ett uns av ekonomisk-teoretiska funderingar i lagstiftningens förarbeten, t.ex. om värdet av att nya finansiärer tar vid, om att risktagande och förlust är självklara och nödvändiga förutsättningar i all affärsverksamhet eller om att en reduktion av risknivån är investeringsfrämjande osv. Det finns bara antydningar av en skrivbordsföreställning om att förlustföretag är något osunt; om att aktier i sådana bolag "inte ska gå i handeln", att företagen ska avvecklas och att den som går in i förlustföretag gör det för att otillbörligen minska sin skatt.
1957 års skatteutrednings ord i SOU 1958:35 s. 102 förtjänar att här återges.
Här åsyftas det förhållandet, att om ett bolags eller en förenings verksamhet lämnat förlust och företagets ställning är undergrävd, den förefintliga förlusten från rena skattesynpunkter likväl representerar en tillgång, som med nuvarande skattesatser i allt fall inte understiger hälften av förlusten. Ett sådant värde är uppenbarligen, ehuru en i hög grad konstlad tillgång, något varifrån de skattskyldiga, med det utpräglade skattetänkande som råder, inte kommer att bortse. Det föreligger med andra ord stor risk för att en avveckling av företaget, som eljest bort vara en naturlig följd av det dåliga resultatet av verksamheten, inte kommer att ske. I den mån företaget, med i huvudsak samma aktie- eller andelsägare om än med nytillfört kapital, fortsätter sin verksamhet eller övergår till ny sådan samt därvid erhåller en vinst, mot vilken den tidigare förlusten avräknas, kan detta enligt utredningens mening icke föranleda någon principiell erinran. Vad som däremot i görligaste mån bör förhindras är att likvidations- eller konkursmässiga företag av detta slag börjar gå i handeln och utbjudes till nya aktieägare, som avser att igångsätta eller till företaget överföra vinstbringande verksamhet. Att i dylika fall fog helt saknas för en rätt att utnyttja företagets tidigare förlust är utan vidare uppenbart.
Det är slående att, medan kommittén förfasade sig över att konkursmässiga företag skulle gå i handeln, den föreslog att även de mest obetydliga ägarförändringar skulle medföra förlust av förlustavdrag och det oavsett om förlusten var tillfällig eller berodde på att utvecklingskostnader inte var balansgilla eller hade andra harmlösa eller triviala orsaker.
Det är värt att analysera texten mening för mening.
... verksamhet lämnat förlust och företagets ställning är undergrävd
Genom tillägget undergrävd vill man framhålla att en förlust inte är något naturligt och temporärt, utan föreligger det en förlust är det ett tecken på att verksamheten bör avvecklas.
... den förefintliga förlusten från rena skattesynpunkter likväl representerar en tillgång, som med nuvarande skattesatser i allt fall inte understiger hälften av förlusten
Rena skattesynpunkter! Är inte skattekostnaden en realitet? Är det fel att inom lagens råmärken minimera sin skatt? Är det värre bara för att lagstiftaren föreskrivit en hög skattesats?
Ett sådant värde är uppenbarligen, ehuru en i hög grad konstlad tillgång, något varifrån de skattskyldiga, med det utpräglade skattetänkande som råder, inte kommer att bortse.
Se föregående kommentar. Konstlad tillgång? Tja, numera är det god redovisningssed att som tillgång ta upp värdet av outnyttjade underskottsavdrag.
... stor risk för att en avveckling av företaget, som eljest bort vara en naturlig följd av det dåliga resultatet av verksamheten, inte kommer att ske.
Naturlig följd? Vilken naturlag åberopas? Kvar i lagstiftarens föreställning ligger nog första meningens förstärkning av förlusten, undergrävd. Några funderingar om att förlusten kan vara temporär finns inte. Dessutom får väl var och en (myndig person) riskera sina tillgångar om det inte skadar någon annan. Rätt som det är kanske det dyker upp en marknad för företagets produkter.
Vad som däremot i görligaste mån bör förhindras är att likvidations- eller konkursmässiga företag av detta slag börjar gå i handeln
Nu är det rent av fråga om konkursmässiga företag - några företag med tillfälliga förluster tycks inte finnas i utredningens föreställningsvärld. Vad betyder förresten "av detta slag" i sammanhanget?
... börjar gå i handeln och utbjudes till nya aktieägare, som avser att igångsätta eller till företaget överföra vinstbringande verksamhet
Här frammanas synen av en storindustri i skatteflykt. Förresten, vad är det för fel på att lägga in vinstbringande verksamhet i ett förlustföretag?
Att i dylika fall fog helt saknas för en rätt att utnyttja företagets tidigare förlust är utan vidare uppenbart.
Hoppsan! Vad som ska bevisas uttalas som ett axiom. .. .fog helt saknas. Verkligen? Finns det inte något fog? . .är utan vidare uppenbart. Hur och av vem har denna sanning uppenbarats?
Det verkar snarast vara en fix idé att förluster och ägarskiften är tvivelaktiga företeelser - i synnerhet när de uppträder samtidigt.
Denna tankefigur har sedan kommit att prägla utformningen av reglerna om förlustutjämning/ avdrag för tidigare års underskott i de olika skepnader de haft sedan dess. Dessa argument tycks gälla fortfarande.
Ta tillfället i akt att avskaffa reglerna helt och hållet! De är skadliga, extremt komplicerade, resursslukande för skattemyndigheter, domstolar och företag samt fiskalt fullständigt försumbara.
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
