Dokument
AVDRAG FÖR VALUTAKURSFÖRLUST VID FÖRSÄLJNING AV AKTIER I BOLAG NOMINERADE I FRÄMMANDE VALUTA, EU-RÄTT
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 16ebruari 2016, mål nr 2656-13. HFD 2016 ref. 14 I.
Avdragsförbudet för kapitalförluster vid avyttring av näringsbetingade andelar som berott på en valutakursförändring har inte ansetts strida mot EU-rätten
Lagstiftning mm
Vid avyttring av aktier gäller som huvudregel att kapitalvinster ska tas upp till beskattning och kapitalförluster dras av. Vid inkomstberäkningen ska ersättning och utgifter som erhålls eller betalas i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gällde vid avyttrings- respektive anskaffningstidpunkten.
För aktier som är näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 14 -14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns i 25 a kap. särskilda bestämmelser som utgör undantag från huvudregeln om att kapitalvinster ska beskattas. Enligt 5 § i detta kapitel ska en kapitalvinst vid avyttring av en näringsbetingad andel - med vissa undantag som inte är aktuella här - inte tas upp till beskattning. En kapitalförlust på en sådan andel är å andra sidan inte avdragsgill.
Omständigheterna
X AB bildade ett brittiskt dotterbolag, Y Ltd. Y Ltd redovisade i koncernens redovisningsvaluta USD och andelarna i bolaget var utgivna i samma valuta. X AB:s andelar i Y Ltd var näringsbetingade andelar. Y Ltd hade fått kapitaltillskott genom riktade nyemissioner till X AB. Vid två tillfällen hade X AB avyttrat andelar i Y Ltd till sitt moderbolag Å Ltd. Efter avyttringarna innehade X AB mindre än 50 % av andelarna i Y Ltd avseende såväl kapital som röster. X AB hade därmed inte längre något bestämmande inflytande över Y Ltd.
Koncernledningen hade beslutat att Y Ltd:s verksamhet skulle avvecklas och på sikt även bolaget. Det kunde ske på olika sätt, men samtliga alternativ för avvecklingen förväntades leda till en valutakursförlust. Det var en följd av att X AB, vid nyemissionerna tillskjutit kapital i svenska kronor till en valutakurs mot amerikanska dollar som genomsnittligt skulle överstiga valutakursen vid avvecklingstillfället.
Ett antal frågor uppkom med anledning av X ABs tilltänkta avveckling av innehavet av Y Ltd, varför bolaget ansökte om förhandsbesked av Skatterättsnämnden (SRN).
Förhandsbeskedet
SRN resonerade på följande sätt:
Till en början slog SRN fast att avdragsrätt för den del av förlusten som berodde på valutakursförändringar inte var avdragsgill. Den avgörande frågan för SRN att ta ställning till var om det stod i strid med EU-rätten att, med hänvisning till den s.k. integrationsprincipen i 25 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inte medge avdrag för en valutakursförlust som uppkommer vid avyttring av näringsbetingade andelar i ett bolag hemmahörande i ett annat EU-land än Sverige?
Vid en prövning av avdragsförbudets förenlighet med EU-rätten gällde det av ta ställning till vilken frihet som kunde anses inskränkt i strid med fördraget. De artiklar som kunde komma ifråga var enligt SRNs mening artikel 49 om etableringsfrihet eller artikel 63 om fri rörlighet för kapital. En nationell bestämmelse som endast ska tillämpas på andelsinnehav som ger ett bestämmande inflytande över ett bolags beslut och verksamhet omfattas av artikel 49, medan andelsinnehav som förvärvats uteslutande i placeringssyfte utan avsikt att erhålla något inflytande på förvaltning och kontroll av företaget ska bedömas enbart utifrån den fria rörligheten för kapital. Eftersom X AB inte längre hade något bestämmande inflytande över Y Ltd ansåg SRN att bestämmelserna om fri rörlighet för kapital i artikel 63 i EUF-fördraget skulle tillämpas vid prövningen. SRN fann att skälet till att valutakursförlusten inte får dras av är att kapitalvinster och kapitalförluster på näringsbetingade andelar inte beskattas enligt svensk intern rätt. De negativa effekter som kan uppkomma på grund av valutakursförändringar i ett fall som det aktuella kan därför inte sägas vara hänförligt till eller orsakat av det svenska skattesystemet. Det följde därav att något hinder mot att tillämpa 25 a kap. 5 § IL inte föreligger.
X AB överklagade förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och yrkade att domstolen skulle förklara att valutakursförlusten skulle vara avdragsgill. Skatteverket (SkV) yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.
HFDs dom
HFD gjorde samma bedömning som SRN och fastställde förhandsbeskedet.
Kommentar
Målet bör läsas tillsammans med mål nr 3238-12 som avgjordes samma dag. Vad som skiljer målen är att förevarande mål avser förlust på aktie nominerad och med redovisning i främmande valuta, medan målet 3238-12 avser förlust på en fordran i utländsk valuta.
HFD beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. HFD ställde följande fråga:
Utgör artikel 49 FEUF och artikel 63 FEUF hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken hemviststaten inte medger avdrag för en valutakursförlust som är integrerad i en kapitalförlust på en näringsbetingad andel i ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat, när hemviststaten tillämpar ett system där kapitalvinster och kapitalförluster på sådana andelar inte beaktas vid beräkning av bekattningsunderlaget?
EU-domstolen meddelade dom den 10 juni 2015 (X AB, C-686/13, EU:C:2015:375). Domstolen ansåg att tolkningsfrågan i förevarande fall skulle avse EUF-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet (se punkt 16-25). Reglerna om etableringsfrihet blir aktuella vid prövning av nationell lagstiftning som ska tillämpas endast på andelsinnehav som ger ett bestämmande inflytande över ett bolags beslut och verksamhet. Som framgår ovan ansåg SRN att bedömningen skulle göras mot bestämmelserna om fria kapitalrörelser, eftersom A AB inte längre hade något bestämmande inflytande över Y Ltd. EU-domstolen framhöll dock att, det framgår "att X AB innehar 45 procent av andelarna i Y Ltd, vad gäller såväl kapital som röster. Domstolen har redan slagit fast att andelsinnehav av denna storlek i princip kan ge innehavaren ett ”bestämmande inflytande”, i den mening som avses i den rättspraxis som redovisats i punkt 18 i förevarande dom, över det berörda bolagets beslut och verksamhet (se, analogt, dom SGI, C-311/08, EU:C:2010:26, punkt 35). Tolkningsfrågan ska därför anses avse tolkningen av EUF-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet."
(Inom parentes sagt är jag förvånad över domstolens användning av uttrycket "i princip". Det är ju i praktiken som 45 procent oftast är tillräckligt för bestämmande inflytande. Eller så ska domstolen tas på orden, och för bedömningen av frågan om etableringsfrihet eller frihet för kapitalrörelse gäller att i vart fall 45 procent alltid skall anses som bestämmande inflytande. Men hur ska då det fall bedömas där en annan delägare har 55 procent?)
EU-domstolen besvarade HFDs fråga på följande sätt:
Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en medlemsstats skattelagstiftning enligt vilken kapitalvinster på näringsbetingade andelar i princip inte är skattepliktiga till inkomstskatt för juridiska personer och kapitalförluster på sådana andelar på motsvarande sätt inte är avdragsgilla, ej heller när dessa kapitalförluster har orsakats av en valutakursförlust.
EU-domstolen betonade således den symmetriska behandlingen av kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av näringsbetingade andelar. Vinst är skattefri, förlust är icke avdragsgill; beskattningen av aktier och valuta är integrerad.
Sammanfattningsvis slår alltså HFD fast, att det inte i står i strid med EUF-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet att med stöd av 25 a kap. 5 § IL vägra avdrag för en kapitalförlust vid avyttring av näringsbetingade andelar som beror på en valutakursförlust.
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
