Dokument
remiss av SOU 2023:6 En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
2023-02-09 Fi2023/00559
Kompletteringar till delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6)
2023-03-20 Fi2023/01114
Ett resurskrävande självskadebeteende
Regeringen har nyligen i två omgångar skickat ut på remiss ett förslag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I remissen lämnas förslag på hur Europeiska rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen ska genomföras i svensk rätt. 48 myndigheter och organisationer sitter nu och filar på sina remissvar. Svaren ska vara ingivna senast den 15 maj.
Enligt inkomstskattelagen, IL (SFS 1999:1229), ska företag betala skatt på sina vinster liksom individer ska betala skatt på sina inkomster. Företagsvinst är dock inte detsamma som inkomst. Företagsvinst är den positiva skillnaden mellan ett företags inkomster och utgifter under en viss period. Denna skillnad är definitionsmässigt identisk med investering. Alla befintliga företagsinvesteringar - byggnader, maskiner, inventarier, know-how och rättigheter mm - är resultatet av uppkomna företagsvinster. Inga investeringar har kommit till stånd utan att vinst uppkommit. Till den del företagsvinsten ännu inte resulterat i investeringsförvärv utan behållits som likvida medel som inte avses delas ut till aktieägarna, är vinsten grund för framtida investeringsbeslut.
Företagsvinst, dvs. investeringar, innebär uppbyggnad. Så länge företagens tillgångar är oåtkomliga för ägarna, kan de inte användas för annat än för företagens uppgift att förse hushållen med varor och tjänster och genom nya vinster göra nya investeringar. Hushållsinkomst innebär underlag för konsumtion. Inkomstskattelagens likställande av företagsvinst med hushållsinkomst baseras på en felsyn.
Den skatt företagen tvingas betala på sina vinster minskar utrymmet för löner och utdelningar och minskar skatterna på dessa baser. Företagsskatten vältras obönhörligen över på löntagare, konsumenter och aktieägare. Företagen må betala sina skatter men de bekostas till sista kronan av mänskliga individer. Dessutom - och framför allt - medför företagsskatten att avkastningskraven på företagens investeringar höjs, vilket innebär att de marginella investeringarna inte genomförs, vilket i sin tur hejdar sysselsättning och tillväxt samt ytterligare minskar lönesumman och vinsten och skatten på dessa. En annan negativ omständighet är att skattereglernas utformning gör att individuella investeringar och företagsbeslut baseras på skatteeffekter, vilken medför ekonomiska effektivitetsförluster; ytterligare en att konkurrensvillkoren snedvrids därför att somliga företag kan utnyttja reglerna på sätt som inte står till buds för alla. Direkt stötande är att företag som gör förlust, dvs. fördärvar det som redan finns, slipper betala för den skada de gör, medan vinstgivande företag måste betala skatt.
Eftersom skattebasen utgörs av företagens nettoinvesteringar kan företagsskatten inte svara för annat än en liten del av de totala skatterna. De totala offentliga och privata bruttoinvesteringarna i Sverige år 2020 uppgick enligt SCB till 1 265 mdr kr. Om företagens bruttoinvesteringar uppskattas till ca 60 procent därav, kan de för år 2020 uppskattas till 760 mdr kr. Efter avskrivning med 20 procent kan nettoinvesteringarna (vinsten) beräknas till 610 mdr kr. En bolagsskattesats på 21,4 procent ger en skatt på 130 mdr kr. År 2020 var skatten på företagsvinster 143,8 mdr, motsvarande 6,7 procent av samtliga skatter. Skatt på arbete uppgick till 669 (direkta) och 583 (indirekta) mdr kr och på konsumtion 602,4 mdr kr, ca 30 procent vardera.
Företagsskatten är extremt komplicerad. Lagstiftningen omfattar mer än 35 kapitel med närmare 800 paragrafer. Löne- och pensionsbeskattningen regleras i 4 kapitel med ca 120 paragrafer. Beskattningen av löner och pensioner sker med automatik och direkt vid utbetalningen. Företagsbeskattningen sker i efterhand och baseras på företagens räkenskaper och kräver omfattande kontroll genom revision. Den kräver en kvalificerad expertis hos lagstiftare, skattemyndigheter, domstolar och rättsväsende och göder en kår av konsulter och akademiker. Tillsammans med ovan beskrivna begränsningar av sysselsättning och tillväxt samt övervältring av skatten kostar företagsbeskattningen kanske mer än den ger i skatteinkomster.
Som en följd av det internationella arbete som bedrivits under beteckningen BEPS har en störtflod av lagstiftning sköljt över världen. I Sverige har sedan 2016 nio lagstiftningsärenden genomförts; både materiella regler och informationsregler. Denna lagstiftning har föranletts av att företagsskattesystemen i olika länder skiljer sig åt och att företagen kunnat utnyttja dessa skiljaktigheter för att minska sin totala skattebörda.
Genom förevarande lagstiftningsärende nås en ny och högre nivå i fråga om företagsbeskattningen. Nu gäller det inte reglering av företagens skattebaser utan hur länderna ska kunna fördela skatten från en koncern sinsemellan! Om ett land har lägre skattesats än 15 procent får ett annat land där en koncern är verksam öka på sin skattesats - därav benämningen tilläggsskatt. Men på företagen läggs en omfattande informationsbörda. Behovet av denna lagstiftning bottnar i föreställningen att vinst och inkomst är likställda företeelser; eftersom arbetsinkomst vanligen beskattas måste också företagsvinst beskattas. Om alla länder avskaffade bolagsbeskattningen skulle den skatteplanering som företagen framgångsrikt bedrivit och som både skattemyndigheter och stater fruktlöst kämpat mot, upphöra. Investeringar och företagande skulle ske där de lämpliga förutsättningarna finns. Det hävdas ibland att skatteplanering leder till att framför allt fattiga länder går miste om skatteinkomster från internationella företag. Ett egendomligt argument; om länderna kunde utöva en hårdare företagsbeskattning skulle ju etableringen av utländska företag motverkas. Även i fattiga länder är det människorna och inte företagen som bär beskattningen.
I stället för att medverka till en ytterligare komplicering av ett extremt resurskrävande regelverk kring en skadlig, investeringshämmande och resurskrävande beskattningsform som ger obetydliga (om ens några) skatteinkomster, borde regeringen verka för att företagsbeskattningen avskaffas. Detta kan åstadkommas genom att som i Estland beskatta företagens vinster först när och i den mån de delas ut till aktieägarna. Alla utdelningsinkomster är skattefria.
Varför finns det en skatt som riktas direkt och uteslutande mot det som är förutsättningen för mänsklig existens? Till glädje endast för skattekonsulter och akademiker. Ja, det är ett spännande och lukrativt kunskapsområde i gränslanden mellan juridik, politik och internationella relationer; mellan företagsekonomi, nationalekonomi och redovisning. Bristfälligheter i lagstiftningen och reparationsbehov uppstår ständigt - naturligtvis, eftersom beskattningen vilar på felaktiga föreställningar om att vinst är lika med personinkomst. Bolagsbeskattningen kan aldrig bli konsekvent och sammanhängande. Att det ska vara så svårt att förstå.
• F.d. Allmänt Ombud för Mellankommunala Mål i Riksskatteverket
• F.d. bankdirektör, ansvarig för
skattefrågor i Handelsbanken
• F.d. ledamot av Skatterättsnämnden
i 20 år
• F.d. ledamot av Näringslivets skattedelegation
